{"id":1248,"date":"2021-07-10T09:33:34","date_gmt":"2021-07-10T06:33:34","guid":{"rendered":"http:\/\/liipetti.net\/aviisi\/?p=1248"},"modified":"2021-07-10T09:33:34","modified_gmt":"2021-07-10T06:33:34","slug":"meankieli-i-40-ar-minnesmarken-och-blamarken-1","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/liipetti.net\/aviisi\/2021\/07\/10\/meankieli-i-40-ar-minnesmarken-och-blamarken-1\/","title":{"rendered":"Me\u00e4nkieli i 40 \u00e5r \u2013 Minnesm\u00e4rken och bl\u00e5m\u00e4rken (1)"},"content":{"rendered":"

Till\u00e4gnas minnet av Matti Kentt\u00e4<\/em><\/p>\n

Me\u00e4nkieli i 40 \u00e5r \u2013 Minnesm\u00e4rken och bl\u00e5m\u00e4rken (1) <\/strong><\/p>\n

Det \u00e4r i dagarna 40 \u00e5r sedan begreppet \u201dme\u00e4nkieli\u201d d\u00f6k upp i denna tidning. \u201dTornedalsfinska\u201d var d\u00e5 det vedertagna begreppet. Vi som talade spr\u00e5ket kallades norrbottensfinnar. Vi uppfattade oss som \u201dMe\u00e4n v\u00e4ki<\/em>\u201d De hullunfiinit <\/em>(d\u00e5rfina) svensktalande var \u201dummikot\u201d, vilket jag som barn trodde var ett fint yrke, som jag ocks\u00e5 ville ha n\u00e4r jag blev stor.
\nFyra \u00e5rtionden har nu g\u00e5tt. Jag var med fr\u00e5n f\u00f6rsta b\u00f6rjan och vill h\u00e4r lyfta fram n\u00e5gra \u201dminnesm\u00e4rken\u201d och \u00e4ven \u201dbl\u00e5m\u00e4rken\u201d fr\u00e5n stundom h\u00e5rda men hj\u00e4rtliga debatter. Det h\u00e4r \u00e4r personliga minnen och jag kan f\u00f6rst\u00e5s minnas fel, om k\u00e4llor saknas.
\nFilosofen Heidegger (1889-1976) h\u00e4vdade att spr\u00e5ket \u00e4r existensens hus. S\u00e5 \u00e4r det. Med ord bygger jag min verklighet; spr\u00e5ket \u00e4r sj\u00e4lens fingeravtryck och n\u00e4r ett spr\u00e5k d\u00f6r, d\u00f6r ett folk och dess kultur. N\u00e4r en kultur d\u00f6r, tystnar mullen och slocknar ett universum.
\nDen 4 juli 1981 klev jag in p\u00e5 spr\u00e5kfr\u00e5gans minerade mark d\u00e5 jag i Haparandabladet st\u00e4llde en fr\u00e5ga till Matti Kentt\u00e4: Oonkhaan t\u00e4m\u00e4 me\u00e4nkieli ruottia vai suomea<\/em>? (M\u00e5nne me\u00e4n kieli <\/em>\u00e4r svenska eller finska?) Mitt inl\u00e4gg var f\u00f6rst\u00e5s humoristiskt men hade \u00e4nd\u00e5 en seri\u00f6s underton.
\nMatti Kentt\u00e4 hade varit min l\u00e4rare i finska d\u00e5 jag p\u00e5 60-talet gick gymnasiet i Haparanda. Matti l\u00e4rde oss finska men j\u00e4mf\u00f6rde den ofta med \u201dv\u00e5rt eget spr\u00e5k\u201d.\u00a0\u00a0 S\u00e5 fick jag upp ett sp\u00e5r som jag redan d\u00e5 anade skulle leda mig till ett svar p\u00e5 min fr\u00e5ga som ton\u00e5ring: Vem \u00e4r jag? Kentt\u00e4s lektioner var startskottet till min bildningsg\u00e5ng till trespr\u00e5kig f\u00f6rfattare och filosofie doktor i finsk litteratur och finska spr\u00e5ket, vilket idag utg\u00f6r sj\u00e4lva grunden f\u00f6r mitt skapande av me\u00e4nkieli som skriftspr\u00e5k.
\nH\u00f6r och h\u00e4pna! De f\u00f6rsta impulserna kom 1980 fr\u00e5n Hamburg, d\u00e4r Els Oksaar (1926-2015) var spr\u00e5kforskare. Hon hade bes\u00f6kt Vittangi och Kiruna, d\u00e4r hon f\u00f6rel\u00e4st f\u00f6r l\u00e4rare och f\u00f6r\u00e4ldrar. Thore Klippmark hade h\u00f6rt henne och blivit s\u00e5 fascinerad att han skrev en ins\u00e4ndare i Haparandabladet och f\u00f6reslog att det skulle beh\u00f6vas kurser d\u00e4r man undervisar i finsk oikeinkirjoitus <\/em>(r\u00e4ttskrivning) f\u00f6r skrivande tornedalingar. Tanken var f\u00f6rst\u00e5s att vi genom att f\u00f6lja den finska grammatiken skulle l\u00e4ra oss att skriva p\u00e5 me\u00e4nkieli. \u00a0Detta stod att l\u00e4sa i Haparandabladet den 10.1.1981.
\nVad hade Els Oksaar sagt? Jo, hon hade svarat p\u00e5 en fr\u00e5ga: Vad \u00e4r d\u00e5 ett riktigt och r\u00e4tt spr\u00e5k? Hon hade p\u00e5st\u00e5tt att man pratar ett riktigt och r\u00e4tt spr\u00e5k n\u00e4r en m\u00e4nniska helt f\u00f6rst\u00e5r vad en annan s\u00e4ger. N\u00e4r de pratar med varandra s\u00e5 pratar de ett r\u00e4tt spr\u00e5k. Ett riktigt och r\u00e4tt spr\u00e5k \u00e4r det spr\u00e5k som f\u00f6rst\u00e5s i den kontext, d\u00e4r det talas.
\nDe h\u00e4r tankarna inspirerade Matti Kentt\u00e4 till att b\u00f6rja skriva kr\u00f6nikor under pseudonymen Tuohmaan Pekka. \u00a0Kr\u00f6nikorna var p\u00e5 \u201dme\u00e4n kieli\u201d och \u201dme\u00e4nkieli\u201d. Jag b\u00f6rjade ocks\u00e5 fundera p\u00e5 vad som definierar ett spr\u00e5k. Vad \u00e4r skillnaden mellan spr\u00e5k och dialekt och n\u00e4r blir en dialekt ett spr\u00e5k? Mattis f\u00f6rsta kr\u00f6nika publicerades den 10.1.1981.\u00a0 Min kommentar den 4.7.1981.
\nJag hade d\u00e5 undervisat i finska vid Stockholms universitet och hade f\u00f6rdjupat mina kunskaper i lingvistik. Jag var av den \u00e5sikten att Els Oksaar hade b\u00e5de r\u00e4tt och fel. Om jag ber\u00e4ttade att jag tr\u00e4ffat E LOLL SOSS, allts\u00e5 Els, och den jag talade med f\u00f6rstod, skulle d\u00e5 detta nonsensspr\u00e5k \u00e4ven var ett riktigt och r\u00e4tt spr\u00e5k.
\nFr\u00e5gorna var st\u00e4llda, men svaren t\u00e5lde och t\u00e5l att t\u00e4nka p\u00e5.
\nDen 4 juli 1981 st\u00e4llde jag allts\u00e5 min fr\u00e5ga till Matti Kentt\u00e4. Jag f\u00f6rsvarade me\u00e4nkieli. Men var det ett spr\u00e5k eller en dialekt? Om det var en dialekt, vad kr\u00e4vdes f\u00f6r att det skulle bli ett spr\u00e5k? Jag skrev att det vore bra om vi l\u00e4rde oss att b\u00e5de skriva och tala me\u00e4n kieli <\/em>och anv\u00e4nda de ord som finns i det.
\nS\u00e5 var jag ute p\u00e5 banan. Jag vill minnas att vi redan 1979 hade b\u00f6rjat anv\u00e4nda begreppet me\u00e4n kieli<\/em>. Men nu hade vi b\u00f6rjat anv\u00e4nda det i skrift.
\nDet \u00e4r nu mer \u00e4n fyrtio \u00e5r sedan tornedalsfinskan blev me\u00e4n kieli<\/em>, d\u00e5 Matti Kentt\u00e4 och jag b\u00f6rjade resan med intressanta diskussioner i Haparandabladet. Det \u00e4r nu historia.<\/p>\n

Bengt Pohjanen
\nF\u00f6rf\/Fil. dr
\n <\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Till\u00e4gnas minnet av Matti Kentt\u00e4 Me\u00e4nkieli i 40 \u00e5r \u2013 Minnesm\u00e4rken och bl\u00e5m\u00e4rken (1) Det \u00e4r i dagarna 40 \u00e5r sedan begreppet \u201dme\u00e4nkieli\u201d d\u00f6k upp i denna tidning. \u201dTornedalsfinska\u201d var d\u00e5 det vedertagna begreppet. Vi som talade spr\u00e5ket kallades norrbottensfinnar. … Lue loppuun →<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":4,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[1],"tags":[],"class_list":["post-1248","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-yleinen"],"_links":{"self":[{"href":"http:\/\/liipetti.net\/aviisi\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1248","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"http:\/\/liipetti.net\/aviisi\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"http:\/\/liipetti.net\/aviisi\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/liipetti.net\/aviisi\/wp-json\/wp\/v2\/users\/4"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/liipetti.net\/aviisi\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1248"}],"version-history":[{"count":1,"href":"http:\/\/liipetti.net\/aviisi\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1248\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1249,"href":"http:\/\/liipetti.net\/aviisi\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1248\/revisions\/1249"}],"wp:attachment":[{"href":"http:\/\/liipetti.net\/aviisi\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1248"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"http:\/\/liipetti.net\/aviisi\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1248"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"http:\/\/liipetti.net\/aviisi\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1248"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}