{"id":1283,"date":"2022-11-12T14:34:52","date_gmt":"2022-11-12T12:34:52","guid":{"rendered":"http:\/\/liipetti.net\/aviisi\/?p=1283"},"modified":"2022-11-16T09:46:07","modified_gmt":"2022-11-16T07:46:07","slug":"retroaktiv-etnorasism","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/liipetti.net\/aviisi\/2022\/11\/12\/retroaktiv-etnorasism\/","title":{"rendered":"Retroaktiv etnorasism"},"content":{"rendered":"<p><strong>Retroaktiv etnorasism<\/strong><\/p>\n<p>Bengt Pohjanen<\/p>\n<p>Lotta Engberg medverkade i TV-programmet Retroaktivt i b\u00f6rjan av 2004. Hon ville tr\u00e4ffa Lars Levi Laestadius och f\u00f6rklara f\u00f6r honom hur allt skulle vara. Hon s\u00e5g Laestadius och laestadianismen som roten till el\u00e4ndet i Pajala. Lotta Engberg har bott som barn i Pajala, dotter till j\u00e4gm\u00e4stare, allts\u00e5 \u00f6verklass i v\u00e5rt perspektiv. Hon kan naturligtvis varken me\u00e4nkieli eller finska. Hon har aldrig studerat Laestadius botaniska, andliga, religionspsykologiska, religionshistoriska, mytologiska, spr\u00e5kvetenskapliga verk, inte heller k\u00e4nner hon till Laestadius betydelse f\u00f6r b\u00e5de nordsamiska och me\u00e4nkieli. Kort sagt: hon k\u00e4nner varken Tornedalens spr\u00e5k, kultur eller religion, inte heller Laestadius. Hon skapar sin egen Laestadius utifr\u00e5n sina egna f\u00f6rdomar. Var har hon f\u00e5tt dem ifr\u00e5n? Och hon \u00e4r inte ensam. Bilden av Laestadius som en skrikande galning p\u00e5 152 centimeter finner vi i media, romaner, filmer och h\u00e4ftiga intervjuer, d\u00e4r intervjuade avbildas med Laestadius kalsonger runt nacken. En Laestadius som skrek s\u00e5 att vi tornedalingar darrar \u00e4nnu. Det \u00e4r att s\u00e4tta sig sj\u00e4lv p\u00e5 piedestal eller hellre p\u00e5 Pajalatronen av kristall och Pajalaborna p\u00e5 pottan, d\u00e4r de enligt de etnorasistiska f\u00f6rdomarna h\u00f6r hemma: \u201d\u2026 det \u00e4r roligt n\u00e4r folk fiser. I Norrbotten \u00e4r vi fortfarande groteska, i motsats till V\u00e4sterbotten som redan genomg\u00e5tt det viktorianska stadiet.\u201d (Hufvudstadsbladet 21.8.2001.<br \/>\nDet \u00e4r inte sv\u00e5rt att ta reda p\u00e5 fakta om Laestadius, tornedalingar och Pajalabor. Men d\u00e5 m\u00e5ste man f\u00f6rst\u00e5s kunna spr\u00e5ken. Bilden av Pajalaborna som outvecklade idioter, T\u00e4rend\u00f6bor som inavlade idioter\u00a0(en by som enligt uppgift i Dagens Nyheter 19 oktober 2003 \u201d\u00e4r efterbliven med mycket inavel\u201d). \u00a0 och Laestadius som en skrikande d\u00e5re \u00e4r i n\u00e4stan samtliga fall tecknade av Tornedalssvenskar (utan kunskaper i finska, me\u00e4nkieli och samiska), eller svenskar. Spr\u00e5ket \u00e4r gr\u00e4nsen f\u00f6r en m\u00e4nniskas v\u00e4rld. Den som inte kan spr\u00e5ken i Tornedalen har aldrig varit innanf\u00f6r dess gr\u00e4nser. Spr\u00e5ket \u00e4r sj\u00e4lens fingeravtryck.<\/p>\n<p>Lotta Engberg hade v\u00e4ldigt l\u00e4tt kunnat f\u00e5 fram fakta om Laestadius. Enligt samtida \u00f6gonvittnen talade han l\u00e5ngsamt, mjukt och ofta med stor humor. Han busade ofta med kvinnor, barn och konfirmander i sn\u00f6drivorna. Men Lotta Engberg vet i kraft av den id(e)ologi som ger henne till en hypostas av m\u00e4nskoguden. Hon tillh\u00f6r ocks\u00e5 ett fr\u00e4lse som f\u00e5r och b\u00f6r uttala sig om saker hon inte har en aning om.<br \/>\nOch d\u00e5 uppst\u00e5r n\u00e4sta fr\u00e5ga, \u00e4ven den st\u00e4lld i TV.<\/p>\n<p><strong>\u00c4r det okey att ljuga sig till en framg\u00e5ng?<\/strong><\/p>\n<p>Den fr\u00e5gan st\u00e4lldes i TV 1 m\u00e5ndagen den 1.3.04. Anledningen var att Bj\u00f6rn Ranelid p\u00e5st\u00e5tt att han sprungit 100 m p\u00e5 10:17, att Lars Ohly sagt att han vunnit en match mot Nacka och att Mona Sahlin enligt egen uppgift skulle ha vunnit ett DM. Panelen svarade nej. Detta kallas idrottsmytomani. Men inom kulturen kan man ljuga sig till framg\u00e5ng och f\u00e5 en l\u00e5ng svans med sig. Tr\u00e5den f\u00f6ljer n\u00e5len. Det \u00e4r m\u00e5nga som f\u00f6rtj\u00e4nar namnet Korpela den Tredje Toivo. Det finns en kulturmytomani ocks\u00e5. Pajala \u00e4r de falska profeternas f\u00f6rlovade land. D\u00e4rf\u00f6r att d\u00e4r \u00e4ven har funnits m\u00e5nga riktiga profeter. D\u00e4r \u00e5teln \u00e4r, d\u00e4r samlas rovf\u00e5glarna.<\/p>\n<p>En unders\u00f6kning visar att folk utifr\u00e5n t\u00e4nker p\u00e5 t\u00f6lpar, t\u00f6ntar, bidrag och outvecklade m\u00e4nniskor n\u00e4r de h\u00f6r ordet tornedaling och Pajalabo. Gnosj\u00f6 d\u00e4remot ger associationer till kreativitet och initiativrikedom. Gnosj\u00f6borna sj\u00e4lva tycker d\u00e4remot inte att de \u00e4r m\u00e4rkv\u00e4rdiga, vilket Pajalaborna g\u00f6r.<a href=\"#_ftn1\" name=\"_ftnref1\">[1]<\/a> Det \u00e4r n\u00e5got h\u00e4r som inte st\u00e4mmer. Vad har h\u00e4nt med Pajala och Tornedalen den senaste 60 \u00e5ren, under min egen livstid? Hur har vackra Tornedalen blivit pruttbruna T\u00f6ntedalen i media?<\/p>\n<p>Jag st\u00e4llde fr\u00e5gan redan f\u00f6r 30 \u00e5r sedan i min debutroman, Och fiskarna svarar Guds frid. Jag citerar: \u201dHan slog p\u00e5 TV:n. Det var ett minnesprogram \u00f6ver Jolo. Regiss\u00f6ren Bengt Lagerkvist mindes tiden f\u00f6r inspelningen av N\u00e5gonstans i Sverige som delvis gjordes i Haparanda. Han s\u00e4ger att Jolo var k\u00e4nd i hela landet. Ja, n\u00e4r vi kom upp till Tornedalen f\u00f6r att g\u00f6ra inspelningar av N\u00e5gonstans i Sverige, kom det gubbar fr\u00e5n gr\u00e5, fallf\u00e4rdiga ruckel stapplande fram till Jolo och sade p\u00e5 en blandning av svenska och finska: \u00c4rr dett inte J\u00e5ll\u00e5.\u201d<a href=\"#_ftn2\" name=\"_ftnref2\">[2]<\/a> Folk ser vad de vill se, t\u00e4nker huvudpersonen i n\u00e4mnda roman. De ser och upplever efter de m\u00f6nster som inkodats i deras hj\u00e4rnor. F\u00f6rdomarna styr upplevelsen. Hur kunde Bengt Lagerkvist ta s\u00e5 fel? Nog m\u00e5ste han och TV-teamet ha sett att husen i Haparanda och nedre Tornedalen var stora och v\u00e4lsk\u00f6tta? Jag har aldrig tr\u00e4ffat en haparandabo som pratar p\u00e5 det s\u00e4tt som reportaget p\u00e5st\u00e5r. Vem \u201dprattarr om J\u00e5ll\u00e5?\u201d Och pruttar i kapp f\u00f6r att Pajalaborna inte n\u00e5tt det viktorianska stadiet?<\/p>\n<p>Vad \u00e4r f\u00f6rdom? Vad \u00e4r faktum?<\/p>\n<p>Jag skall f\u00f6rs\u00f6ka besvara fr\u00e5gorna i den h\u00e4r serien om bilden av oss i Me\u00e4nmaa i den svenskspr\u00e5kiga litteraturen och i media.<\/p>\n<p><a href=\"#_ftnref1\" name=\"_ftn1\">[1]<\/a> Ester Cullbloms unders\u00f6kning<\/p>\n<p><a href=\"#_ftnref2\" name=\"_ftn2\">[2]<\/a> Pohjanen, Bengt, Och fiskarna svarar Guds frid (Norstedts), 1979, S.92.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Retroaktiv etnorasism Bengt Pohjanen Lotta Engberg medverkade i TV-programmet Retroaktivt i b\u00f6rjan av 2004. Hon ville tr\u00e4ffa Lars Levi Laestadius och f\u00f6rklara f\u00f6r honom hur allt skulle vara. Hon s\u00e5g Laestadius och laestadianismen som roten till el\u00e4ndet i Pajala. Lotta &hellip; <a href=\"http:\/\/liipetti.net\/aviisi\/2022\/11\/12\/retroaktiv-etnorasism\/\">Lue loppuun <span class=\"meta-nav\">&rarr;<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":4,"featured_media":1142,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[1],"tags":[],"class_list":["post-1283","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-yleinen"],"_links":{"self":[{"href":"http:\/\/liipetti.net\/aviisi\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1283","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"http:\/\/liipetti.net\/aviisi\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"http:\/\/liipetti.net\/aviisi\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/liipetti.net\/aviisi\/wp-json\/wp\/v2\/users\/4"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/liipetti.net\/aviisi\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1283"}],"version-history":[{"count":3,"href":"http:\/\/liipetti.net\/aviisi\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1283\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1294,"href":"http:\/\/liipetti.net\/aviisi\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1283\/revisions\/1294"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/liipetti.net\/aviisi\/wp-json\/wp\/v2\/media\/1142"}],"wp:attachment":[{"href":"http:\/\/liipetti.net\/aviisi\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1283"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"http:\/\/liipetti.net\/aviisi\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1283"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"http:\/\/liipetti.net\/aviisi\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1283"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}