{"id":1313,"date":"2022-11-23T18:14:33","date_gmt":"2022-11-23T16:14:33","guid":{"rendered":"http:\/\/liipetti.net\/aviisi\/?p=1313"},"modified":"2022-11-23T18:14:33","modified_gmt":"2022-11-23T16:14:33","slug":"books-resa-genom-tornedalen-ii","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/liipetti.net\/aviisi\/2022\/11\/23\/books-resa-genom-tornedalen-ii\/","title":{"rendered":"B\u00f6\u00f6ks resa genom Tornedalen II"},"content":{"rendered":"

Tornedalen\u00a0 och\u00a0 \u00e5tert\u00e5get<\/strong><\/p>\n

Fredrik B\u00f6\u00f6k<\/strong><\/p>\n

… b\u00e5t, och det l\u00e4r g\u00e5 s\u00e4rskilt l\u00e4tt f\u00f6r den som \u00e4r stadd i friar\u00e4renden. Det bygges m\u00e5nga hjonelag mellan svenska och finska statsmedborgare. F\u00f6rr i v\u00e4rlden ans\u00e5go sig ofta de svenska tornedalingarna, enligt vad det p\u00e5st\u00e5s, tillbakasatta i j\u00e4mf\u00f6relse med de finska, icke bara d\u00e4rf\u00f6r att det var dem f\u00f6rbjudet att fiska lax vid tider, d\u00e5 det var till\u00e5tet f\u00f6r dem som bodde \u00f6ster om \u00e4lven, utan ocks\u00e5 d\u00e4rf\u00f6r att de voro n\u00f6dsakade att skicka sina pojkar s\u00f6derut till exercishedarna, under det att grannarna sluppo. Det f\u00f6ref\u00f6ll dem som om de vore offer f\u00f6r ett on\u00f6digt fj\u00e4sk. Numera f\u00f6religger ju icke den anledningen till missn\u00f6je, och det kan v\u00e4l ocks\u00e5 h\u00e4nda att den svenska statsmakten visat sig medf\u00f6ra sina v\u00e4lsignelser. P\u00e5 denna sidan Torne \u00e4lv ha inga skott lossats.<\/p>\n

Svensk och finskt m\u00f6tas i Tornedalen, och ha s\u00e5 gjort sedan urminnes tid. Sj\u00e4lva ortnamnen vittna d\u00e4rom. Haparanda \u00e4r visserligen finska, men kom- mer av ett ursprungligt Aspstranden, liksom Hietaniemi \u00e4r en f\u00f6rfinskning av ett \u00e4ldre svenskt Heden\u00e4set och Alkkula icke kan vara n\u00e5got annat \u00e4n Alkullen. Vi ha ju \u00e5tskilliga finska l\u00e5neord i svenskan, fast vi knappast t\u00e4nka p\u00e5 det. Det vanligaste \u00e4r pojke. Rappakalja \u00e4r det tunna finska spis\u00f6let eller svagdrickat. Skolgossarna, \u00e5tminstone f\u00f6rr i v\u00e4rlden, brukade som ber\u00f6mmande epitet om n\u00e5got som var f\u00f6rtr\u00e4ffligt och gott anv\u00e4nda ordet hyvens: en hyvens karl, det var hyvens gjort. Jag l\u00e4rde uttrycket som barn nere i Sk\u00e5ne; h\u00e4r uppe i Tornedalen gick det upp f\u00f6r mig, att det m\u00e5ste vara finska, ty n\u00e4r jag nickar till de m\u00f6tande, svara de Hyv\u00e4\u00e4 p\u00e4iv\u00e4\u00e4, och hyv\u00e4 betyder allts\u00e5 god. Jag hoppas att spr\u00e5km\u00e4nnen skola acceptera min gissning.<\/p>\n

Vi k\u00f6ra \u00f6ver Karungi, som i b\u00f6rjan av v\u00e4rldskriget var de svenska j\u00e4rnv\u00e4garnas slutpunkt i \u00f6ster, och f\u00f6ljaktligen blev en viktig ort; den gamla byn l\u00e5g p\u00e5 b\u00e5da sidor om \u00e4lven och kl\u00f6vs 1809 mitt itu. V\u00e4garna \u00e4ro ganska goda, fast\u00e4n v\u00e4gtrummorna emellan\u00e5t ha en l\u00e4tt finsk accent. Efter hand komma skogarna n\u00e4rmare ner mot \u00e4lvstranden, kullar och berg resa sig allt h\u00f6gre p\u00e5 b\u00e5da sidor om vattnet. Det \u00e4r till dessa berg man reste i forna tider f\u00f6r att f\u00e5 se midnattssolen; Aavasaksa ligger p\u00e5 finska sidan, p\u00e5 den svenska har man samma sk\u00e5despel fr\u00e5n Luppio.<\/p>\n

N\u00e4r man nalkas \u00d6vertorne\u00e5 eller Matarengi, lyser det stora pr\u00e4ktiga sjukhuset mot en p\u00e5 l\u00e5ngt h\u00e5ll fr\u00e5n sin h\u00f6ga kulle, och loggiorna \u00f6ppna sig p\u00e5 sluttningen mot s\u00f6der; det inrymmer b\u00e5de epidemisjukhus och lungsotssanatorium. Det \u00e4r ett vittnesb\u00f6rd bland m\u00e5nga andra om Matarengis betydelse som svenskt kulturcentrum. Den vackra tr\u00e4kyrkan med sin lustiga, utsirade och snirklade spira och sin frist\u00e5ende klockstapel \u00e4r trehundra \u00e5r gammal, och det s\u00e4gs att orgeln d\u00e4rinne stammar fr\u00e5n gamla tyska kyrkan i Stockholm. Byn \u00e4r stor och st\u00e5tlig och har \u00f6verfl\u00f6d p\u00e5 skolor av olika slag, fr\u00e5n sm\u00e5skolan upp till den bekanta folkh\u00f6gskolan, som utg\u00f6r medelpunkten f\u00f6r arbetet p\u00e5 svenskhetens bevarande och utbredande i Tornedalen. I hela Sveriges vida land finnes det icke en enda provins utom denna gr\u00e4nsbygd, d\u00e4r man har n\u00e5gon som helst omedelbar k\u00e4nning av nationalitetsproblemet, som pinar och pl\u00e5gar s\u00e5 gott som hela det \u00f6vriga Europa.\u00a0 Vi borde var morgon och var kv\u00e4ll falla p\u00e5 kn\u00e4 p\u00e5 v\u00e5rt kammargolv och tacka en n\u00e5dig f\u00f6rsyn, som f\u00f6rskonat oss fr\u00e5n allt det gift och all den h\u00e4tskhet, som ras och spr\u00e5kstriderna skapa. De finnar, som bygga och bo inom Sveriges gr\u00e4nser, till st\u00f6rsta delen i Tornedalen, \u00e4ro visserligen icke s\u00e5 f\u00e5. Deras antal \u00f6verskrider s\u00e4kert 25,000. Men man g\u00f6r sig icke skyldig till sk\u00f6nm\u00e5lning, om man p\u00e5st\u00e5r, att det r\u00e5der fullkomligt lugn i Tornedalen, att det icke existerar n\u00e5got som g\u00f6r sk\u00e4l f\u00f6r namnet finsk fr\u00e5ga.\u00a0 De flesta finnar \u00f6nska komma i \u00e5tnjutande av de f\u00f6rdelar, som kunskapen i svenska spr\u00e5ket sk\u00e4nker, och vi kunna icke f\u00f6ra mer \u00e4n en enda politik: att i st\u00f6rsta m\u00f6jliga utstr\u00e4ckning tillfredsst\u00e4lla denna \u00f6nskan, att frikostigt utveckla den svenska bildningens organ i Tornedalen, att knyta hela lands\u00e4ndan n\u00e4rmare till oss med allt flera och starkare band.<\/p>\n

\u00c5 andra sidan kan det hos oss svenskar icke finnas den ringaste lust att bek\u00e4mpa eller utpl\u00e5na det finska spr\u00e5ket.\u00a0 Det skulle strida mot alla v\u00e5ra traditioner och alla v\u00e5ra naturliga instinkter; sm\u00e5aktigheten, lusten att kr\u00e4nka och pl\u00e5ga h\u00f6ra icke till de laster, som ha makt \u00f6ver svenska sinnen, det kan man v\u00e4l v\u00e5ga h\u00e4vda utan att g\u00f6ra sig skyldig till fariseism. Vi ha m\u00e5nga fel, lika m\u00e5nga och sv\u00e5ra som andra folk, men icke just dessa. Naturligtvis m\u00e5ste vi \u00f6nska att finnarna skola l\u00e4ra sig svenska, s\u00e5 att de icke g\u00e5 som fr\u00e4mlingar i v\u00e5rt hus, utan bli delaktiga i vad vi h\u00e5lla dyrt och k\u00e4rt; men det \u00e4r ocks\u00e5 allt. Sitt finska modersm\u00e5l m\u00e5 de g\u00e4rna beh\u00e5lla, aktat, \u00e4rat; det klingar vackert och rikt \u00e4ven i svenska \u00f6ron, det ekar av of\u00f6rg\u00e4tliga h\u00e5gkomster fr\u00e5n flydda dagar, och det f\u00f6r v\u00e5ra tankar till den stat och det folk, som vi av v\u00e5rt innersta hj\u00e4rta \u00f6nska frihet, storhet och lycka. Skall det m\u00e5nne icke \u00e4ntligen gry en dag, d\u00e5 de b\u00e5da rikena p\u00e5 var sin sida om Bottniska viken skola gl\u00e4dja sig \u00f6ver att skilsm\u00e4ssan mellan finskt och svenskt icke blev absolut och definitiv som en knivskarp linje, utan att vart folk l\u00e4mnade ett stycke av sig sj\u00e4lvt hos fosterbrodern, till \u00e5minnelse av uppv\u00e4xt\u00e5ren i det stora splittrade hemmet? S\u00e5 borde det vara; d\u00e5 skulle folkspillrorna icke vara spillda och utkastade, inga orosfr\u00f6n, utan levande minnen, som \u00e4gde de goda minnenas kraft att ena och binda. I denna riktning g\u00e5 v\u00e5ra tankar medan vi vandra kring i Matarengi, kasta en blick p\u00e5 folkh\u00f6gskolan, d\u00e4r finska och svenska flickor l\u00e4ra hush\u00e5ll tillsammans, och k\u00f6pa finska slidknivar i handelsboden.<\/p>\n

Det bereder oss en tillfredsst\u00e4llelse, att den l\u00e4rde professor Wiklund givit en tolkning av namnet Matarengi, som insk\u00e4rper den intima f\u00f6rbindelsen mellan de b\u00e5da folken: Matarengi l\u00e4r vara en f\u00f6rfinskning av Madar\u00e4ngen, \u00e4ngen i maden, sump\u00e4ngen. P\u00e5 g\u00e4stgivarg\u00e5rden stiftade vi bekantskap med chauff\u00f6ren Oskar Heikkil\u00e4, som var god finne, men talade svenska flytande; hans f\u00f6r\u00e4ldrar beh\u00e4rskade endast sitt modersm\u00e5l, men sj\u00e4lv hade han l\u00e4rt sven- ska i skolan. Vi fr\u00e5gade honom om han var ledsen \u00f6ver dessa spr\u00e5kstudier, men han svarade \u00f6gonblickligen: \u00bbJag \u00f6nskar att jag hade f\u00e5tt l\u00e4ra mycket mera.\u00bb Han hade gjort sin v\u00e4rnplikt i Boden, men fann denna ort ledsam, och han hade g\u00e5tt en vinter p\u00e5 lantmannaskola. Det var l\u00e4tt att m\u00e4rka, att han var uppriktig, och att han inf\u00f6r hela den svenska bildningen blott k\u00e4nde dragningskraften. Jag skulle v\u00e5ga tro att hans fall var det normala. Fr\u00e5n andra h\u00e5ll h\u00f6rde jag talas om en stilla och f\u00f6rsiktig agitation mot svenskan i Tornedalen; det sades, att det ibland kom finska folkskoll\u00e4rare \u00f6ver fr\u00e5n andra sidan \u00e4lven och ivrade mot den f\u00f6rd\u00e4rvliga ovanan att l\u00e4ra sig svenska, men dessa predikningar h\u00e5llas icke offentligen, utan i formen av privatsamtal. Man kan emellertid s\u00e4kerligen be- trakta dylika trevare som betydelsel\u00f6sa, och hittills ha de varit utan frukt.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Tornedalen\u00a0 och\u00a0 \u00e5tert\u00e5get Fredrik B\u00f6\u00f6k … b\u00e5t, och det l\u00e4r g\u00e5 s\u00e4rskilt l\u00e4tt f\u00f6r den som \u00e4r stadd i friar\u00e4renden. Det bygges m\u00e5nga hjonelag mellan svenska och finska statsmedborgare. F\u00f6rr i v\u00e4rlden ans\u00e5go sig ofta de svenska tornedalingarna, enligt vad … Lue loppuun →<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":4,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[1],"tags":[],"class_list":["post-1313","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-yleinen"],"_links":{"self":[{"href":"http:\/\/liipetti.net\/aviisi\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1313","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"http:\/\/liipetti.net\/aviisi\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"http:\/\/liipetti.net\/aviisi\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/liipetti.net\/aviisi\/wp-json\/wp\/v2\/users\/4"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/liipetti.net\/aviisi\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1313"}],"version-history":[{"count":1,"href":"http:\/\/liipetti.net\/aviisi\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1313\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1314,"href":"http:\/\/liipetti.net\/aviisi\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1313\/revisions\/1314"}],"wp:attachment":[{"href":"http:\/\/liipetti.net\/aviisi\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1313"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"http:\/\/liipetti.net\/aviisi\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1313"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"http:\/\/liipetti.net\/aviisi\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1313"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}