1<\/p>\n
Jag dimper ner i ett potatisk\u00e4llarsvalt Tornedalen natten mot m\u00e5ndagen den 26 juni 1944, den f\u00f6rsta vardagen efter midsommarhelgen. Det \u00e4r ingen bra tidpunkt att f\u00f6das p\u00e5. Mj\u00f6lken smakar gr\u00f6nbete och n\u00e5gon gr\u00e4ddt\u00e5rta blir det varken nu eller de f\u00f6rsta femton \u00e5ren av mitt liv. Chokladt\u00e5rta som surrogat<\/p>\n
ger mig mycket tidigt en k\u00e4nsla av att vara annorlunda. Mamma gl\u00f6mmer aldrig att beklaga mitt \u00f6de varje g\u00e5ng syskonens f\u00f6delsedagar fi ras med gr\u00e4ddt\u00e5rta, liksom vid andra tillf\u00e4llen n\u00e4r f\u00f6delsedagar kommer p\u00e5 tal. Tack vare kletig chokladt\u00e5rta blir jag ofta ber\u00e4ttad och dimper d\u00e4rmed rakt ner i v\u00e5r ber\u00e4ttarkanon, d\u00e4r jag alltid k\u00e4nner mig hemma. I \u00f6vrigt \u00e4r jag bara<\/p>\n
g\u00e4st i andras verklighet. Sm\u00e5f\u00e5glarna kvittrar f\u00f6r fullt i den ljusa natten sju mil norr om Polcirkeln, och g\u00e5rdskr\u00e5kan sitter redan p\u00e5 den sovande griskultingen och kraxar p\u00e5 mat f\u00f6r dem b\u00e5da.<\/p>\n
Sommaren 1944 \u00e4r sen, men en veckas v\u00e4rmeb\u00f6lja tio dagar f\u00f6re midsommar f\u00e5r \u00e4ven h\u00e4ggen att sl\u00e5 ut i blom och b\u00f6rja sprida sina doft er p\u00e5 b\u00e5da sidor om gr\u00e4ns\u00e4lven. Min pappa, smugglarkungen Otto, med kodnamnet Piikkinokka<\/em>,<\/p>\n Spetsn\u00e4san, \u00e4r p\u00e5 v\u00e4g fr\u00e5n Sieppij\u00e4rvi by i norra Finland. Han har just s\u00e5lt ett stort parti Kronsackarintabletter, tio s\u00e4ckar rostat kaffe av m\u00e4rket Minas och lika mycket orostat Santos. Han k\u00e4nner sig en aning rik, och stolt \u00f6ver att ha smugglat \u00e4kta kaffe.<\/p>\n <\/p>\n * * *<\/p>\n Smugglarkungen njuter av sommarens doft er som gr\u00e4nsvinden b\u00e4r \u00f6ver den torra hedmarken. Det ser ut att bli ett gott hjortron\u00e5r. Han g\u00e5r ut p\u00e5 en myr, d\u00e4r han berusas av de narkotiska \u00e5ngorna.<\/p>\n P\u00e5 myren hittar han en vilseg\u00e5ngen tysk soldat som han k\u00f6per konjak av. Alltid bra att ha som f\u00f6rning om tullen \u00e4r grinig eller om barnmorskan beh\u00f6ver barns\u00e4ngssprit. Hustrun v\u00e4ntar ju deras fj\u00e4rde. Det b\u00f6r bli en pojke efter tv\u00e5 flickor och en son. Han \u00e4r trettioett \u00e5r och kan \u00e4nnu f\u00e5 m\u00e5nga s\u00f6ner och d\u00f6ttrar.<\/p>\n N\u00e5gon barnbegr\u00e4nsning finns inte i ett Tornedalen som \u00e4nnu inte k\u00e4nner till dj\u00e4vulens alla konster och knep.<\/p>\n Som smugglarkung \u00e4r han sj\u00e4lv inte religi\u00f6st aktiv, men han \u00e4r inte heller n\u00e5gon ateist. Hans liv \u00e4r smugglingens och hans livsfilosofi en smugglares. Hans trosbek\u00e4nnelse \u00e4r \u201den enda m\u00e4nsklighet, varors, tillbeh\u00f6rs och m\u00e4nniskors fria r\u00f6rlighet \u00f6ver alla gr\u00e4nser\u201d.<\/p>\n En smugglarkung t\u00e4nker aldrig l\u00e4ngs gr\u00e4nser, han t\u00e4nker \u00f6ver dem. F\u00f6r att kunna g\u00f6ra det m\u00e5ste han ha sin ber\u00e4ttarkanon, d\u00e4r gr\u00e4nsens filosofi har sin ideologiska grund.<\/p>\n Den onaturliga gr\u00e4nsen mellan Sverige och Ryssland har dragits \u00e5r 1809 l\u00e4ngs Torne, Muonio och K\u00f6nk\u00e4m\u00e4 \u00e4lvar. Gr\u00e4nsen kallas tsarens r\u00f6da streck d\u00e4rf\u00f6r att tsar Alexander I helt enkelt blev less p\u00e5 f\u00f6rhandlingarna och eftersom han bara k\u00e4nde till tv\u00e5 orter i Fennoskandien, Turku (\u00c5bo) och Torne\u00e5, satte han pennspetsen vid Bottenviken och drog ett rakt streck norrut. En annan ber\u00e4ttelse, som smugglarkungen g\u00e4rna drar, \u00e4r den att f\u00f6rhandlarna hade suttit vid Kalix\u00e4lvens mynning och best\u00e4mt att gr\u00e4nsen skulle g\u00e5 l\u00e4ngs den \u00e4lv vid vars mynning de satt, men att herrarna var s\u00e5 fulla att de trodde att de var i Torne\u00e5. Gr\u00e4nsen skulle f\u00f6lja \u00e4lvarnas djupaste f\u00e5ra, kungs\u00e5dran.<\/p>\n Gr\u00e4nsen ben\u00e4mndes d\u00e4rf\u00f6r Kungens svarta band. Men vad har det f\u00f6r betydelse n\u00e4r folket inte erk\u00e4nner den gr\u00e4ns som herrarna dragit? Och hade inte tsar Alexander I sagt att m\u00e4nniskorna p\u00e5 b\u00e5da sidor om \u00e4lven kunde forts\u00e4tta att<\/p>\n leva som f\u00f6rr? De tillh\u00f6rde ju samma stam och talade samma spr\u00e5k. Det var den svenske kungen som skickade tullen till \u00e4lven d\u00e4rf\u00f6r att folket p\u00e5 den svenska sidan av gr\u00e4nsen hellre k\u00f6pte tsarens mj\u00f6l \u00e4n svenske kungens damm som bara d\u00f6g till nyspulver.<\/p>\n F\u00f6r en smugglarkung \u00e4r gr\u00e4nsen ett rum f\u00f6r m\u00f6te och aff\u00e4rer. I detta gr\u00e4nsens tredje rum finns inga skrivna avtal. Man tar i hand och d\u00e4r h\u00e4nder m\u00f6ts skapas broar. I smugglarkungens v\u00e4rld existerar st\u00e4mplar, formul\u00e4r, in- och utf\u00f6rseldokument och pennor bara som smuggelgods. Man g\u00f6r <\/em>inga \u00f6verenskommelser. Man blir <\/em>\u00f6verens.<\/p>\n En gr\u00e4nsm\u00e4nniska i allm\u00e4nhet och en smugglare i synnerhet \u00e4r personalist, som inte ens i aff\u00e4rssammanhang kan se sin medm\u00e4nniska som motpart. En \u00f6verenskommelse i gr\u00e4nsens tredje rum \u00e4r en frekventativ, allts\u00e5 p\u00e5g\u00e5ende ej avslutad handling som aldrig st\u00e4ller fr\u00e5gan vad <\/em>man \u00e4r \u00f6verens om utan vem<\/em><\/p>\n man \u00e4r \u00f6verens med. Smugglandets pronomen \u00e4r alltid personligt.<\/p>\n Tullkammaren i Tornedalen d\u00e4remot \u00e4r en skiljande linje, full av st\u00e4mplar, papper, paragrafer och uniformskl\u00e4dda tj\u00e4nstem\u00e4n p\u00e5 den dj\u00e4vligaste niv\u00e5n. Tullen i detta Gudsland \u00e4r en diabolos<\/em>, en dj\u00e4vul, som kastar sig emellan och skiljer syster fr\u00e5n broder. Smugglaren ser sig sj\u00e4lv som en f\u00f6renande symbol.<\/p>\n Att acceptera tullen \u00e4r att ta emot dj\u00e4vulen. Tullm\u00e4nnen f\u00e5r emellertid vara i fred s\u00e5 l\u00e4nge de har tre \u00f6gon: tv\u00e5 till att se med och ett tredje till att \u00f6verse med.<\/p>\n <\/p>\n * * *<\/p>\n <\/p>\n Han \u00e4r en god ber\u00e4ttare, min pappa smugglarkungen. Genom att ber\u00e4tta drar han huvudlinjerna i gr\u00e4nsens filosofi . F\u00f6r honom \u00e4r det viktigt att minnas allt i detalj och ber\u00e4tta allt om och om igen till dess att ber\u00e4ttelsernas form, filosofi och inneh\u00e5ll f\u00e5r plats i kanon, vilket inneb\u00e4r att man inte kan ber\u00e4tta nya historier utan att ta h\u00e4nsyn till det redan ber\u00e4ttade. Nu kan jag sk\u00f6rda frukterna av hans minne och hans filosofi . Denna bok \u00e4r ocks\u00e5 ett led i bef\u00e4standet av denna kanon.<\/p>\n Han ber\u00e4ttar. Jag lyssnar. Mamma antecknar i sin laestadianska finskspr\u00e5kiga Sions s\u00e5nger och psalmer. Jag l\u00e4ser: \u201dVi har flyttat till v\u00e5rt eget hem den 30 november 1939.\u201d<\/p>\n \u201dSyster Aino med familj har evakuerats fr\u00e5n den finska sidan \u00f6ver gr\u00e4nsen till oss den 6 oktober 1944.\u201d Detta \u00e4r antecknat med anilinpenna, p\u00e5 klanderfri finska, liksom att tyskarna br\u00e4nt mosters g\u00e5rd den 18 oktober.<\/p>\n P\u00e5 svenska har hon skrivit: \u201dDet blev fred i v\u00e4rlden den 7 maj 1945.\u201d<\/p>\n F\u00f6delse och d\u00f6d, krig och fred fi nns v\u00e4lsorterade i album och urklippsb\u00f6cker, efterskickade fr\u00e5n priskurantfirmorna Wiskadals, Oskar Ahren samt \u00c5hl\u00e9n & Holm.<\/p>\n Medveten om behovet av en kanon \u00e4r hon m\u00e5n om att ber\u00e4tta genom att l\u00e4gga ut sina anilinsp\u00e5r, kanske i hopp om att bli l\u00e4st. Hennes estetik \u00e4r pr\u00e4glad av hennes tro. D\u00e4rf\u00f6r \u00e4r hon angel\u00e4gen om att bara ber\u00e4tta det som \u201dbefinnes vara i niv\u00e5 med dagen\u201d. S\u00e5 framf\u00f6rs v\u00e5r ber\u00e4ttelse med \u201dannor och annor<\/p>\n l\u00e4ppar\u201d, som det heter p\u00e5 inl\u00e4rd gammalsvenska.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" 1 Jag dimper ner i ett potatisk\u00e4llarsvalt Tornedalen natten mot m\u00e5ndagen den 26 juni 1944, den f\u00f6rsta vardagen efter midsommarhelgen. Det \u00e4r ingen bra tidpunkt att f\u00f6das p\u00e5. Mj\u00f6lken smakar gr\u00f6nbete och n\u00e5gon gr\u00e4ddt\u00e5rta blir det varken nu eller de … Lue loppuun