<\/p>\n
Uppsala 2016-09-25<\/p>\n
Till
\nSTR-T, F\u00f6rbundsstyrelsen
\nKopia till Kulturminister Alice Bah-Kuhnke<\/p>\n
F\u00f6reningen Tornedalingar i Uppsala menar mycket best\u00e4mt att STR-T inte skall agera f\u00f6r en sanningskommission. Att kr\u00e4va en sanningskommission f\u00f6r tornedalingarna \u00e4r inte \u00f6nskv\u00e4rt, varken tillsammans med samerna eller separat f\u00f6r tornedalingarna. Styrelsen f\u00f6r Tornedalingar i Uppsala<\/p>\n Skrivelsen antagen vid styrelsesammantr\u00e4det 2016-09-25.<\/p>\n Tyra Helena Lindstr\u00f6m\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 Bengt Bucht Ordf\u00f6rande\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 vice ordf\u00f6rande\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 sekr.<\/p>\n Sven Aaro \u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 S\u00f6ren Lejonclou<\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n Hj\u00f6rdis Sigurdsdotter\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 \u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 Eleonora Simu<\/p>\n <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" Uppsala 2016-09-25 Till STR-T, F\u00f6rbundsstyrelsen Kopia till Kulturminister Alice Bah-Kuhnke F\u00f6reningen Tornedalingar i Uppsala menar mycket best\u00e4mt att STR-T inte skall agera f\u00f6r en sanningskommission. Att kr\u00e4va en sanningskommission f\u00f6r tornedalingarna \u00e4r inte \u00f6nskv\u00e4rt, varken tillsammans med samerna eller … Lue loppuun
\nI st\u00e4llet b\u00f6r man verka f\u00f6r att efter 2020 f\u00e5 till st\u00e5nd en analys av me\u00e4nkieli<\/em>, av spr\u00e5kets st\u00e4llning, anv\u00e4ndning och utveckling.
\nInom styrelsen f\u00f6r STR-T har fr\u00e5gan om en sanningskommission f\u00f6r den nationella minoriteten tornedalingar kommit upp igen.
\nEn sanningskommission<\/em> \u00e4r en statlig organisation som utreder oegentligheter i det f\u00f6rflutna, s\u00e5 att f\u00f6rsoning ska kunna \u00e4ga rum. Sametinget har beg\u00e4rt en sanningskommission, vilken kan vara motiverad mot bakgrund av de flera hundra\u00e5riga historiska of\u00f6rr\u00e4tter, som staten utsatt samerna f\u00f6r.
\nDen of\u00f6rr\u00e4tt som vi tornedalingar under f\u00f6rsta halvan av 1900-talet s\u00e4gs ha varit utsatta f\u00f6r g\u00e4ller f\u00f6rsvenskningen, skolundervisningen, som fr\u00e5n 1894 skulle ske enbart p\u00e5 svenska, framf\u00f6r allt i statsskolorna, g\u00e4llde ocks\u00e5 andra samh\u00e4llsfunktioner, d\u00e4r kontakt med myndighet f\u00f6rekom.
\nTornedalen var d\u00e5 ett glest befolkat landomr\u00e5de d\u00e4r stora delar fortfarande var v\u00e4gl\u00f6sa och d\u00e4r skolv\u00e4sendet var outvecklat. Det uppv\u00e4xande sl\u00e4ktet beh\u00f6vde utbildning och det var viktigt att man var kunnig i svenska f\u00f6r att klara sig v\u00e4l p\u00e5 det spr\u00e5k som var huvudspr\u00e5k och det officiella spr\u00e5ket i landet d.v.s. svenska. Sverige avvek i detta avseende inte fr\u00e5n flertal andra europeiska l\u00e4nder med minoritetsspr\u00e5k.
\nAnpassning till majoritetsspr\u00e5ket \u00e4r ju en nationell och internationell utveckling \u00f6ver tid och den f\u00f6ljde behovet av breddad och b\u00e4ttre utbildning och med industrialisering, urbanisering samt social och annan r\u00f6rlighet i befolkningen. Under denna utveckling f\u00f6rlorar minoritetsspr\u00e5k liksom dialekter sin st\u00e4llning, om man inte vidtar mycket aktiva mot\u00e5tg\u00e4rder inom skolpolitik eller p\u00e5 annat s\u00e4tt. Anv\u00e4ndningen av me\u00e4nkieli i finl\u00e4ndska Tornedalen har t.ex. genomg\u00e5tt en motsvarande ned\u00e5tg\u00e5ende trend, s\u00e4kerligen \u00e4ven d\u00e4r beroende p\u00e5 att undervisningsspr\u00e5ket varit riksfinska.
\nSpr\u00e5kutvecklingen i Tornedalen kan ocks\u00e5 delvis j\u00e4mf\u00f6ras med utvecklingen av s\u00e4rpr\u00e4glade dialekter som \u00f6verkalixm\u00e5l och \u00e4lvdalsm\u00e5l men ocks\u00e5\u00a0\u201dvanliga\u201d dialekter som j\u00e4mtska, \u00e5ngermanl\u00e4ndska, pitem\u00e5l osv. Alla \u00e4r p\u00e5 utd\u00f6ende. Befolkningens eget intresse av att beh\u00e4rska svenska v\u00e4l har tvekl\u00f6st starkt bidragit till utvecklingen. Vi anser att man i diskussionen alltf\u00f6r mycket vill ge tornedalingar och andra minoriteter en offerroll s\u00e5som varande utsatta f\u00f6r en medveten kr\u00e4nkning av statsmakten. S\u00e5 enkelt \u00e4r det ju inte.
\nEuropar\u00e5dets ramkonvention om skydd f\u00f6r nationella minoriteter <\/em>(1 febr 1998) ratificerades av Sverige den 9 juni 2000 och den tr\u00e4dde i kraft 1 juni 2000. Genom lagen om nationella minoritetsspr\u00e5k, som tr\u00e4dde i kraft 2010, fr\u00e4mjar Sverige anv\u00e4ndningen av me\u00e4nkieli. Inom f\u00f6rvaltningsomr\u00e5dena s\u00e4kerst\u00e4ller man tillg\u00e5ng till \u00e4ldreomsorg och\/eller f\u00f6rskola med personal som talar me\u00e4nkieli, och undervisning i hemspr\u00e5k me\u00e4nkieli <\/em>ges vid efterfr\u00e5gan.
\nStaten har nu allts\u00e5 p\u00e5 detta s\u00e4tt erk\u00e4nt v\u00e4rdet av Tornedalens speciella kultur inklusive dess spr\u00e5k. Utvecklingen av me\u00e4nkieli i Tornedalen har de senaste 20-30 \u00e5ren varit positiv, mycket tack vare ambiti\u00f6st fram\u00e5tsyftande arbete av m\u00e5nga pionj\u00e4rer, som efter 2010 haft b\u00e5de legalt och moraliskt st\u00f6d i lagen om nationella minoritetsspr\u00e5k. Att fokusera p\u00e5 gamla upplevda of\u00f6rr\u00e4tter blir i det perspektivet kontraproduktivt och gynnar knappast bevarandet och utvecklingen av me\u00e4nkieli.
\nD\u00e4remot kommer det att vara viktigt att f\u00f6lja utvecklingen och att utv\u00e4rdera effekterna av beslutet om me\u00e4nkieli som ett nationellt minoritetsspr\u00e5k, vi \u00e4r positiva till den nya utredningen (Lennart Rodhin, utredare) om hur minoritetspolitiken kan f\u00f6rst\u00e4rkas. Men det tar minst tio \u00e5r innan samh\u00e4llsf\u00f6r\u00e4ndringar ger tydliga effekter.
\nVetenskapsr\u00e5det har p\u00e5 sin web skrivit om unders\u00f6kning av spr\u00e5kanv\u00e4ndningen bland samer, sverigefinnar och tornedalingar i Norrbotten.
\n\u201dForskningen kommer att ge kunskap om hur kulturella v\u00e4rderingar och spr\u00e5kliga strategier p\u00e5verkat f\u00f6r\u00e4ldrars, elevers och l\u00e4rares inst\u00e4llningar till sitt modersm\u00e5l i skolan, i hemmet och i det \u00f6vriga samh\u00e4llet och hur spr\u00e5kdom\u00e4nerna har p\u00e5verkat varandra. Det har betydelse f\u00f6r spr\u00e5kplaneringen under 2000-talet och f\u00f6r undervisningen i minoritetsspr\u00e5k. En viktig del i unders\u00f6kningen \u00e4r hur den pedagogiska synen p\u00e5 minoritetssp\u00e5ksinl\u00e4rning utvecklades under perioden.\u201d (Spr\u00e5k och identitet i Tornedalen under det minoritetspolitiska paradigmskiftet efter 1935. \u2013 www.vr.se\/)<\/p>\n
\nIrma Ridb\u00e4ck<\/p>\n