{"id":1121,"date":"2017-11-03T21:17:42","date_gmt":"2017-11-03T19:17:42","guid":{"rendered":"http:\/\/liipetti.net\/aviisi\/?p=1121"},"modified":"2018-05-06T12:53:13","modified_gmt":"2018-05-06T09:53:13","slug":"bengt-pohjanen-vad-skall-vi-saga-om-luther","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/liipetti.net\/aviisi\/2017\/11\/03\/bengt-pohjanen-vad-skall-vi-saga-om-luther\/","title":{"rendered":"Bengt Pohjanen: Vad skall vi s\u00e4ga om Luther?"},"content":{"rendered":"

Luther \u2013 \u00d6verkalix kyrka 31.1o 2017<\/strong><\/p>\n

\u201dLuther \u00e4r i himlen, Laestadius \u00e4r med han, inte heller Lasarus d\u00e4r pl\u00e5gor minnas kan\u201d, l\u00e4ste kvinnorna i Tornedalen n\u00e4r de satt vid sin v\u00e4vstol, f\u00f6rst\u00e5s p\u00e5 me\u00e4nkieli: Lutherus oon taihvaassa, Laestadius oon kans, eik\u00e4 siel\u00e4 Lasaruskhaan muista vaivojans<\/em>.<\/p>\n

Luther fanns vid v\u00e4vstolen, han var p\u00e5 byab\u00f6nen, d\u00e4r vi med sp\u00e4nning iakttog vilken av postillorna byab\u00f6nsl\u00e4saren skulle ta fram: Laestadius, Laitinen eller Luther. Laitinen var b\u00e4st, hans tal var korta. Laestadius var rolig, man kunde sitta och r\u00e4kna antalet svordomar medan Luther var v\u00e4rst: en tr\u00e5km\u00e5ns som malde p\u00e5 i all o\u00e4ndlighet. Varf\u00f6r han tjatade om ett och detsamma: tron allena, n\u00e5den allena, skriften allena? Det f\u00f6rstod vi inte. Tro och n\u00e5d och skrift f\u00f6rstod vi, men det d\u00e4r allena?<\/p>\n

Att det f\u00f6rel\u00e5g en djup konflikt mellan Laestadius och Luther, visste vi f\u00f6rst\u00e5s inte. Det var f\u00f6rst i Uppsala jag uppt\u00e4ckte att Laestadius \u00f6verhuvudtaget inte var lutheran, \u00e4n mindre laestadian. Han f\u00f6rkastade hela den lutherska f\u00f6rsoningsl\u00e4ran under rubriken: actus forensis<\/em> f\u00f6rkastas. Actus forensis <\/em>betyder att f\u00f6rsoningen \u00e4r en juridisk akt (mer om detta i min roman Ropandes r\u00f6st, Norstedts 1981). Laestadius driver med lutheraner och s\u00e4ger att ingen lutheran l\u00e4ngre beh\u00f6ver f\u00f6das p\u00e5 nytt d\u00e5 Luther redan gjort det. Huruvida dessa tv\u00e5 \u00e4r i samma himmel kan man f\u00f6rst\u00e5s undra, men det finns ju m\u00e5nga boningar d\u00e4r. s\u00e5 nog finns d\u00e4r plats f\u00f6r juridiskt f\u00f6rsonade och psykiskt f\u00f6rsonade. Och tr\u00e4tobr\u00f6der kan visst vara s\u00e5ta v\u00e4nner. \u00a0\u00a0 Lasarus vet vi \u00e4r i Abrahams sk\u00f6te, troligen helt ointresserad av v\u00e5r fr\u00e5ga om det finns n\u00e5gon sanning om Luther. Var han en f\u00f6rrymd munk, med obetalda krognotor i Wittenberg eller dj\u00e4vulens barn i rakt nedstigande led som p\u00e5ved\u00f6met en g\u00e5ng i tiden genealogiskt faktiskt har fastst\u00e4llt? Han kastade ut p\u00e5ven, men ryktet s\u00e4ger att hans medarbetare, Melanchton, tog in p\u00e5ven bakv\u00e4gen och att \u00e4ven pingstv\u00e4nnernas problem inte \u00e4r pingstr\u00f6relsen utan katolicismen som aldrig kastats ut ur den v\u00e4stliga kyrkans or\u00e4kneliga grenar och samfund. Ja, vad \u00e4r sanningen och sanningarna om den f\u00e4rgstarkaste av alla reformatorer och alla tiders debatt\u00f6rer?<\/p>\n

\u201dSom Luther s\u00e4ger\u201d, \u00e4r ett vanligt argument i debatter n\u00e4r argumenten tryter. Som Luther s\u00e4ger. Ja, men vad s\u00e4ger Luther? Om judar? Om bondeledaren Thomas M\u00fcntzer? Det \u00e4r lika bra att vi tar upp allt el\u00e4nde innan vi denna dag den 31 oktober 2017 p\u00e5 500-\u00e5rsdagen av de spikade teserna tvekande hyllar honom och travesterar fr\u00e5gan i 1 Sam 10:11: \u201dH\u00f6r ocks\u00e5 Saul till profeterna?\u201d eller: \u201dH\u00f6r ocks\u00e5 Luther till profeterna?\u201d<\/p>\n

En profet f\u00e5r ju enligt Paulus i Romarbrevet inte tala ut\u00f6ver sin egen personliga tro. S\u00e5 vad trodde han, Luther? Vem var han? En Alexander som inte \u201dstod ut med en broder i n\u00e4rheten av tronen\u201d? Vad menade han med att ingens samvete tvinga eller l\u00e5ta tvinga? Hier stehe ich und kann nicht atmen<\/em> (H\u00e4r st\u00e5r jag och kan icke andas), som en elev svarade n\u00e4r han fick fr\u00e5gan om vad Luther sade n\u00e4r han stod anklagad. Var det s\u00e5 att han egentligen menade sitt eget samvete n\u00e4r han talade om samvetet? N\u00e4r han predikade Bibelns tydliga sanning, var det i sj\u00e4lva verket hans egen tolkning som var den absoluta sanningen? Tyckte n\u00e5gon annorlunda var han i Luthers \u00f6gon en f\u00f6rr\u00e4dare. Tryckpressarna tj\u00e4nade hans polemiska genialitet. Till sin hj\u00e4lp hade han Lucas Cranach som bidrog till att striderna utk\u00e4mpades med en oerh\u00f6rd v\u00e5ldsamhet och elakhet, bitterhet och giftighet som har v\u00e4ldigt lite med den kristna tron att g\u00f6ra. Om judarna heter det: \u201dJudarna kysser, \u00e4ter, dricker och v\u00f6rdar dj\u00e4vulens exkrement \u2026 och glufsar i sig detta som suggor.\u201d (Axess, februari, 2017,40).<\/p>\n

2016 utkom boken Reformations, The early modern world, 1450-1650, Carlos M N Eire. Det \u00e4r ingen rolig l\u00e4sning f\u00f6r jubilerande reformerade kyrkor och samfund. Calvin var uppenbarligen en fruktansv\u00e4rd tyrann och despot. Anabapisterna, som f\u00f6rordade vuxendop och framstod som pacifister, f\u00f6rf\u00f6ljdes. Men deras pacifism var munv\u00e4der. Johan av Leiden, deras ledare, inf\u00f6rde ett skr\u00e4ckv\u00e4lde i M\u00fcnster. P\u00e5sken 1543 skulle Jesus \u00e5terkomma. D\u00e4r inf\u00f6rdes brutala ekonomiska reformer i b\u00e4sta kommuniststil, all egendom konfiskerades och pengarna avskaffades. De som v\u00e5gade knysta halsh\u00f6ggs genast. Alla b\u00f6cker utom Bibeln br\u00e4ndes upp och M\u00fcnster uts\u00e5gs till det nya Israel. Och sj\u00e4lv hade den Store Ledaren roffat \u00e5t sig alla rikedomar, inf\u00f6rt m\u00e5nggifte och skaffat sig 16 hustrur. Thomas M\u00fcntzer tillh\u00f6rde revolution\u00e4rerna, som senare i DDR kom att pryda femmarksedeln. Han var en av ledarna f\u00f6r bondeupproret, om vilket Luther uttalade ber\u00f6mda orden: hugg, sl\u00e5 och d\u00f6da den du kan. <\/em>M\u00fcntzer togs tillf\u00e5nga, torterades och halsh\u00f6ggs. Luther tog med stolthet p\u00e5 sig slaktandet av 100\u00a0000 b\u00f6nder och civila. Deras blod flyter \u00f6ver mitt huvud, skr\u00f6t han. Allt skedde p\u00e5 Guds order.<\/p>\n

Han l\u00e4t som 68 \u00e5rs kyrkan i Sverige. Det finns ingen blodig brutal r\u00f6relse som 68-\u00e5rs m\u00e4n och kvinnor inte tokhyllat \u2013 i medeltidsanda. De blev biskopar. M\u00f6rdarmaskinen Che Guevara prydde de blivande kyrkliga ledarnas studentrum. Jag vet ty jag var d\u00e4r, i Uppsala 68. En av mina kurskamrater stupade som l\u00f6jtnant Julio i Chile, sades. Jag tror att det st\u00e4mmer.<\/p>\n

Men de andra reformatorerna d\u00e5? Ja, Zwingli f\u00f6respr\u00e5kade \u00f6ppen revolt och blodigt v\u00e5ld. I denna historia finns en v\u00e5ldets treenighet; h\u00e4ngning, dragning och fyrdelning. Pavel, som jag var mentor f\u00f6r i Uppsala -68, hade i Sovjet erfarit andra delen av denna treenighet d\u00e5 han sp\u00e4nd mellan tv\u00e5 h\u00e4star utsattes f\u00f6r dragning, d\u00e4rf\u00f6r att han var kristen.<\/p>\n

Reformationen firar sitt 500-\u00e5rsjubileum.<\/p>\n

I skolan fick vi\u00a0f\u00f6rr i v\u00e4rlden\u00a0veta\u00a0att Martin Luther den 31 oktober 1517 spikade upp sina teser p\u00e5 porten till slottskyrkan i Wittenberg, Sedan \u00e4r v\u00e4rlden sig inte lik.
\nHar ni l\u00e4st Ecos roman Rosens namn? Och vad har den med dagens tema att g\u00f6ra? Ja, d\u00e4r br\u00e4nner en munk ner ett helt biliotek och d\u00e4r beg\u00e5s \u00e4ven mord som har sin f\u00f6rklaring i en oerh\u00f6rd debatt som startade med William Ockham<\/strong>, f\u00f6dd cirka1258 i byn Ockham i England, han dog 9 april 1347, franciskanmunk och filosof. Nominalismen och realismen f\u00f6rde en bitter strid och munken som br\u00e4nde biblioteket s\u00e5g en fara i den nya l\u00e4ran, nominalismen, att den skulle leda till individualism och p\u00e5 sikt till materialism och sekularism. Luther var nominalist och m\u00e5nga filosofer ser ocks\u00e5 att det fr\u00e5n Ockham finns en rak v\u00e4g till franska revolutionen, till Gulag (Den ryska revolutionen sitt hundra\u00e5rsjubileum om n\u00e5gra dagar) och Auschwitz. Vi ska inte f\u00f6rdjupa oss i den diskussionen h\u00e4r, men det \u00e4r intressant att notera att det finns str\u00f6mningar och ismer, id\u00e9er och politik som kastar sina m\u00f6rkar skuggor \u00f6ver v\u00e5r egen tid. Och sin skugga kan ingen hoppa \u00f6ver. Kastade reformationen ut barnet med badvattnet? \u00c4r dagens sekul\u00e4ra och individualistiska v\u00e4rld som i sin brutalitet avsl\u00f6jas f\u00f6r v\u00e5ra \u00f6gon ett resultat av nominalismen? \u201dK\u00f6p en kalasjnikov och kopulera vilt\u201d, ropade 68-r\u00f6relsens fr\u00e4mste profet, Marcuse. \u00c4r det de konsekvenserna deras egna barn nu utropar \u00f6ver v\u00e4rlden: #METOO?<\/p>\n

Vad har Luther d\u00e5 gjort f\u00f6r oss? Fr\u00e5gar Per Svensson i en artikel (ibid s 41). F\u00f6rutom att vi kunde skrota sk\u00e4rselden? Reklamen som dominikanermunken Johannes Tetzel formulerade lever \u00e4n i dag: \u201dS\u00e5 snart din slant i kistan klingar\/sig sj\u00e4len upp ur sk\u00e4rselden svingar.\u201d Det var den tidens Allra-skandal, avlatshandeln, som gav p\u00e5ven Leo X enorma summor f\u00f6r privat bruk. \u00a0\u00a0 Har Luther n\u00e5gon betydelse f\u00f6r s\u00e4rbeskattning, studiel\u00e5n och vab? undrar Per Svensson. Kanske det! Det kanske \u00e4r de politiska partierna som ska fira Luther idag, inte svenska kyrkan.<\/p>\n

Luther sj\u00e4lv hade f\u00e5tt h\u00f6ga poster, ja, han blev i unga \u00e5r professor i Wittenberg. Han var helt r\u00e4tt. PK-heter det idag. Men d\u00e5 var det de h\u00e4r 95 teserna som spr\u00e4ngde kyrkan. Visselbl\u00e5saren Luther. Han blev fredl\u00f6s och fick fly, inte till Moskva utan till en furste, som likt Gustav Vasa s\u00e5g realpolitiska m\u00f6jligheter som senare formulerades i ett politiskt program: cuius regio, ejus religio. <\/em>Den som \u00e4ger regionen\/landet \u00e4ger religionen. Sverige blev protestantiskt. Vi fick en statskyrka, en politiserad institution som \u00e4nnu lever. \u00c4r det Luthers f\u00f6rtj\u00e4nst, eller fel? N\u00e4r man kritiserar den ryska kyrkan f\u00f6r att vara politiserad, b\u00f6r vi komma ih\u00e5g att Peter den Store gjorde om den till en statskyrka, efter svenska modell.<\/p>\n

\u00c4r det d\u00e5 Luthers f\u00f6rtj\u00e4nst eller fel? Att kyrkan \u00e4ven i Sverige tidvis varit ett mellanting mellan KGB och Socialstyrelsen? (Per Svensson).<\/p>\n

Vad mer kan vi s\u00e4ga om Luther? Att alla skulle l\u00e4ra sig att l\u00e4sa? L\u00e4sa Skriften p\u00e5 sitt eget spr\u00e5k? Har jag personligen Luther att tacka f\u00f6r att de fyra evangelierna idag i min \u00f6vers\u00e4ttning finns p\u00e5 me\u00e4nkieli?<\/p>\n

F\u00f6r en tid sedan tr\u00e4ffade jag en av ungdomarna i den ungdomsv\u00e4ckelse som hems\u00f6kte Lule\u00e5 stift f\u00f6r snart 40 \u00e5r sedan. Hon kom ih\u00e5g att jag hade bett henne l\u00e4sa Johannes av Korset och Luthers Galaterbrevskommentar. Det var inget d\u00e5ligt r\u00e5d \u2013 om man nu inte tycker att en 16-\u00e5ring i f\u00f6rsta hand inte ska kasta sig in i mystikernas och reformatorernas v\u00e4rld, men tiden var s\u00e5dan.<\/p>\n

Men Tempus mutantur et nos. <\/em>Tiderna f\u00f6r\u00e4ndras och vi med dem. P\u00e5ven Franciskus, latinamerikansk befrielseteolog med r\u00f6tter i marxismen, bes\u00f6kte Sverige och kramade \u00e4rkebiskopen Antjel\u00e9n. Han har ocks\u00e5 goda relationer till den ekumeniske patriarken, Bartholomaios i det tredje Rom. Denne \u00e4r milj\u00f6medveten, n\u00e5gon sorts milj\u00f6partist, s\u00e5 vi har en r\u00f6dgr\u00f6n r\u00f6ra \u00e4ven d\u00e4r.<\/p>\n

P\u00e5ven bes\u00f6kte Sverige, framtr\u00e4dde i Malm\u00f6, men han han undvek Petrikyrkan d\u00e4r stadens store reformator \u00e4r begraven, n\u00e4mligen Claus Mortensen. Gravstenen hyllar honom som destructor papistici cultus<\/em>, f\u00f6rg\u00f6rare av den papistiska kulten (Per Svensson).<\/p>\n

Luthers f\u00f6retal till Romarbrevet har vi f\u00e5tt. Det \u00e4r en av de b\u00e4sta g\u00e5vorna till oss alla.
\nMen den kristna tron d\u00e5? Mitt i allt detta vandrade den levande s\u00e4den \u00f6ver de sn\u00f6iga Alperna \u00e4nda hit, brukade Gunnar J\u00f6nsson s\u00e4ga. Ja, det blev b\u00e5de luthersk ortodoxi men \u00e4ven Johann Arndt och Anders Nohrborg, Laestadius. adventsstj\u00e4rnan t\u00e4nde av herrnuhtiska kristna som ett tecken p\u00e5 den levande s\u00e4den i m\u00f6rka tider. Den vandrade \u00e4ven hit. F\u00f6r 40 \u00e5r sedan fanns h\u00e4r flera laestadianska grupper, h\u00e4r fanns EFS, Missionsf\u00f6rbundare och gammalkyrkliga. H\u00e4r lj\u00f6d lovs\u00e5ng och extatiska rop f\u00f6r 40 \u00e5r sedan: \u201dS\u00e4ga vad man vill om Axel Asplund, men salig \u00e4r han!\u201d S\u00e5 ropade han och kastade m\u00f6ssan upp\u00e5t kyrktaket. Och h\u00e4r fanns en medvetenhet om den egna synden: \u201dS\u00e4mst av alla, hela felet!\u201d Det var inte i \u00e5ngest utan i fr\u00e4lsningsvisshet. Och systern som vi graven viftade med n\u00e4sduken och ropade till sin avlidna syster: \u201dGuds frid och jag kommer snart, oj, vad roligt det \u00e4r!\u201d<\/p>\n

\u00c4r denna fr\u00e4lsningsvisshet en g\u00e5va fr\u00e5n Luther?<\/p>\n

Om inte direkt s\u00e5 i alla fall via den levande s\u00e4den som \u00e4ven den bara fram det som faktiskt \u00e4r sant: Tron allena, n\u00e5den allena, skriften allena.<\/p>\n

Till de fromma i \u00d6verkalix som bidat i hopp och i tro vill jag avslutningsvis l\u00e4sa en psalm som vi sj\u00f6ng h\u00e4r f\u00f6r l\u00e4nge sedan, men jag kan se dem framf\u00f6r mig och h\u00f6ra deras r\u00f6st:<\/p>\n

    \n
  1. Vem \u00e4r den stora skaran d\u00e4r, med palm i hand?
    \nVar hj\u00e4ssa segerkrona b\u00e4r p\u00e5 evighetens strand.<\/li>\n
  2. \u00a0I rena, vita kl\u00e4ders glans den st\u00e5r f\u00f6r Gud med of\u00f6rg\u00e4nglig br\u00f6llopskrans liksom en smyckad brud.<\/li>\n
  3. \u00a0Den skaran kom fr\u00e5n livets strid, fr\u00e5n tidens n\u00f6d. Dess v\u00e4g har g\u00e5tt till himlens frid igenom salig d\u00f6d.<\/li>\n
  4. \u00a0Ett tecken p\u00e5 var panna klart du flamma ser. F\u00f6rr var det dolt, nu uppenbart, vad glans \u00e5t dem det ger!<\/li>\n
  5. \u00a0En g\u00e5ng som fr\u00e4mlingar de g\u00e5tt i \u00f6kenland. De livets sm\u00e4rtor smaka f\u00e5tt och br\u00e4nts av solens brand.<\/li>\n
  6. \u00a0Fr\u00e5n v\u00e4gen ej de veko av i Lammets sp\u00e5r. Sitt kors de buro till sin grav, en vandring tung och sv\u00e5r.<\/li>\n
  7. \u00a0Nu \u00e4r den slutad. Inf\u00f6r Gud i evig fr\u00f6jd och h\u00f6ja segers\u00e5ngens ljud i ljusa himlens h\u00f6jd.<\/li>\n
  8. \u00a0Och deras jubel slut ej tar till evig tid. De \u00e4r nu hos sin Gud, sin Far, i salighet och frid.\n<\/li>\n<\/ol>\n

    Bengt Pohjanen 31.10.2017<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

    Luther \u2013 \u00d6verkalix kyrka 31.1o 2017 \u201dLuther \u00e4r i himlen, Laestadius \u00e4r med han, inte heller Lasarus d\u00e4r pl\u00e5gor minnas kan\u201d, l\u00e4ste kvinnorna i Tornedalen n\u00e4r de satt vid sin v\u00e4vstol, f\u00f6rst\u00e5s p\u00e5 me\u00e4nkieli: Lutherus oon taihvaassa, Laestadius oon kans, … Lue loppuun →<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":3,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[24],"tags":[],"class_list":["post-1121","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-forelasningar"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/liipetti.net\/aviisi\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1121","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/liipetti.net\/aviisi\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/liipetti.net\/aviisi\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/liipetti.net\/aviisi\/wp-json\/wp\/v2\/users\/3"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/liipetti.net\/aviisi\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1121"}],"version-history":[{"count":4,"href":"https:\/\/liipetti.net\/aviisi\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1121\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1125,"href":"https:\/\/liipetti.net\/aviisi\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1121\/revisions\/1125"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/liipetti.net\/aviisi\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1121"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/liipetti.net\/aviisi\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1121"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/liipetti.net\/aviisi\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1121"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}