{"id":1226,"date":"2020-12-07T10:49:40","date_gmt":"2020-12-07T08:49:40","guid":{"rendered":"http:\/\/liipetti.net\/aviisi\/?p=1226"},"modified":"2020-12-07T10:49:40","modified_gmt":"2020-12-07T08:49:40","slug":"bengt-pohjanen-rasbiologi-inte-bara-vi-2","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/liipetti.net\/aviisi\/2020\/12\/07\/bengt-pohjanen-rasbiologi-inte-bara-vi-2\/","title":{"rendered":"Bengt Pohjanen, Rasbiologi – Inte bara vi! (2)"},"content":{"rendered":"

Rasbiologi (2) – Inte bara vi!<\/strong><\/p>\n

 <\/p>\n

F\u00f6r Newton (1642-1727) \u00e4r himlasf\u00e4ren en maskin, f\u00f6r Descartes(1596-1650) \u00e4r djuret en maskin, f\u00f6r Hobbes (1588-1679, – en av socialismens och den totalit\u00e4ra statens f\u00e4der – \u00e4r samh\u00e4llet en maskin, f\u00f6r La Mettrie (1709-1751 \u00e4r den m\u00e4nskliga kroppen en maskin, vilket han vetenskapligt vill bevisa i L\u2019Homme machine<\/em> (M\u00e4nniskan som maskin), f\u00f6r Pavlov (1849-1936, Nobelpriset 1904)), och hans efterf\u00f6ljare \u00e4r m\u00e4nskligt beteende ocks\u00e5 en maskin.
\nDet finns inget som i vetenskapens namn inte kan reduceras till fenomen och fakta, eller matematiska hypoteser och politisk fiktion.
\nM\u00e5nga framst\u00e5ende vetenskapsm\u00e4n var h\u00e4ngivet gripna av rasbiologin. Detta borde f\u00e5 oss idag att stanna upp och t\u00e4nka efter, st\u00e4lla kritiska fr\u00e5gor. Hur mycket av den s\u00e5 kallade vetenskapliga diskursen \u00e4r subjektiva v\u00e4rderingar? Ideologi? Var g\u00e5r gr\u00e4nsen mellan pseudovetenskap och vetenskap? N\u00e4r f\u00f6rlorar vetenskapen sina etiska ramar? \u00c4r vetenskap alltid detsamma som kunskap?
\nUtifr\u00e5n mina v\u00e4sterl\u00e4ndska, judiskt\/kristna v\u00e4rden och fri- och m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheter har jag r\u00e4tt att ifr\u00e5gas\u00e4tta vetenskaplig verksamhet.
\nHur kunde rasbiologin blomstra? Svaret finns i \u00e4rftlighetsl\u00e4rans, allts\u00e5 genetikens stora genombrott. En inspirationsk\u00e4lla var Darwins (1809-1882) tankar och funderingar kring v\u00e5rt ursprung. Spencers (1820-1903) socialdarwinism och Galtons (1822-1911) genetik gav dessa vetenskaplig grund, som man inte ifr\u00e5gasatte. Vid sekelskiftet utkom vetenskapliga verk som p\u00e5stod att rasrenhet var en f\u00f6ruts\u00e4ttning f\u00f6r den h\u00f6gre kulturens \u00f6verlevnad. F\u00f6rintelsen som \u00f6verlevnadstanke fanns l\u00e5ngt f\u00f6re nationalsocialismens genombrott. Tyskarna hade r\u00e4tt n\u00e4r de p\u00e5stod: Wir sind nicht allein! <\/em>Inte bara vi! Massutrotning var en del av den kommunistiska ideologin, liksom den nationalsocialistiska. \u00d6verallt till\u00e4mpades dessa vetenskapliga teorier: USA, de nordiska l\u00e4nderna, Storbritannien, Schweiz, Belgien, de baltiska l\u00e4nderna, Japan.
\nEn psykiatriker och jurist i Tyskland gav redan 1920 ut en bok som f\u00f6rordade f\u00f6rintelse (Vernichtung)<\/em> med utg\u00e5ngspunkt i r\u00e4tten till sj\u00e4lvmord och d\u00f6dshj\u00e4lp. Varf\u00f6r skulle liv, som f\u00f6rlorat sin mening, nytta och lust, r\u00e4ddas? \u201dLiv utan v\u00e4rde\u201d, \u201donyttiga liv\u201d var ord p\u00e5 modet. Man betonade r\u00e4tten att v\u00e4lja \u2013 \u00e4ven mellan liv och d\u00f6d. Till grupper som skulle f\u00f6rintas h\u00f6rde de ohj\u00e4lpligt f\u00f6rlorade, obotligt svagsinta. Det var faktiskt s\u00e5 att man i vetenskapliga kretsar menade att nationalsocialisterna bara g\u00e5tt f\u00f6r l\u00e5ngt. Sj\u00e4lv har jag h\u00f6rt om f\u00f6rintelsen i Sovjet att det bara var renegater och folkets fiender och f\u00f6rr\u00e4dare. Bara? Vetenskapstron har lite f\u00f6r l\u00e4tt att s\u00e4ga: bara! M\u00e4nniskan \u00e4r bara maskin! Bara djur! Bara hj\u00e4rna! Ett farligt ord, detta bara!
\nI n\u00e4sta och avslutande kr\u00f6nika vill jag st\u00e4lla fr\u00e5gan: Vad har vi att l\u00e4ra oss av den treh\u00f6vdade drakens, kommunismens-fascismens-nazismens, fasansfulla och blodiga 1900-tal?
\nVad sade statsministern i v\u00e5ras om vetenskapens djupa kunskap om pandemin?<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Rasbiologi (2) – Inte bara vi!   F\u00f6r Newton (1642-1727) \u00e4r himlasf\u00e4ren en maskin, f\u00f6r Descartes(1596-1650) \u00e4r djuret en maskin, f\u00f6r Hobbes (1588-1679, – en av socialismens och den totalit\u00e4ra statens f\u00e4der – \u00e4r samh\u00e4llet en maskin, f\u00f6r La Mettrie … Lue loppuun →<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":4,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[35],"tags":[],"class_list":["post-1226","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-visselpipa-debatt"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/liipetti.net\/aviisi\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1226","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/liipetti.net\/aviisi\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/liipetti.net\/aviisi\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/liipetti.net\/aviisi\/wp-json\/wp\/v2\/users\/4"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/liipetti.net\/aviisi\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1226"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/liipetti.net\/aviisi\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1226\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1227,"href":"https:\/\/liipetti.net\/aviisi\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1226\/revisions\/1227"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/liipetti.net\/aviisi\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1226"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/liipetti.net\/aviisi\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1226"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/liipetti.net\/aviisi\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1226"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}