Bengt Pohjanen<\/p>\n
Dr Arne Runeberg fr\u00e5n Helsingfors gjorde 1952 en resa i Tornedalen. Han visste inte mycket om oss, inte mer \u00e4n vad han l\u00e4st i Suomen heimot<\/em> (Finlands stammar) som var en nationalistisk storfinsk tidning. Han reste inkognito, eftersom han inte ville bli dirigerad av n\u00e5gon som kunde t\u00e4nkas vilja p\u00e5verka intrycken av hans resa. Ingen skulle kunna p\u00e5st\u00e5 att han blivit manipulerad att se och f\u00f6rst\u00e5 utifr\u00e5n n\u00e5gra som helst politiska intressen, vare sig i Finland eller i Sverige. Han ville utan f\u00f6rutfattade meningar ta en titt p\u00e5 omr\u00e5det. N\u00e4r han v\u00e4l gjort en \u201dl\u00e4nk genom omr\u00e5det\u201d och bildat en egen uppfattning ber\u00e4ttade han vem han var och vad han var intresserad av.<\/p>\n Vad s\u00e5g han? Vad upplevde han?<\/p>\n N\u00e4r han betraktade den v\u00e4stra sidan av Torne \u00e4lv k\u00e4nde han sig som Alice i Underlandet. F\u00f6r \u00f6gat s\u00e5g den svenska sidan exakt likadan ut som den finska. Men det visade sig att d\u00e4r fanns en spegel och ett land bakom spegeln: svenska Tornedalen; n\u00e5gra hundra meter bort, s\u00e5 n\u00e4ra och \u00e4nd\u00e5 p\u00e5 n\u00e5got s\u00e4tt s\u00e5 ouppn\u00e5eligt.<\/p>\n D\u00e4r h\u00f6ger blir v\u00e4nster<\/strong><\/p>\n S\u00e5 n\u00e4ra och s\u00e5 ouppn\u00e5eligt. S\u00e5 annorlunda och s\u00e5 likt. \u201dD\u00e5 man g\u00e5r \u00f6ver gr\u00e4nsen vid Torne\u00e5, skiljer sig landsv\u00e4gens b\u00e4gge k\u00f6rbanor pl\u00f6tsligt fr\u00e5n varandra f\u00f6r att strax d\u00e4rp\u00e5 sk\u00e4ra varandra i en egendomlig \u00e5tta. Utan att r\u00e4tt veta hur det g\u00e5tt till har h\u00f6ger blivit v\u00e4nster.\u201d<\/p>\n I Finland var han van vid tv\u00e5, ibland trespr\u00e5kiga skyltar. I Sverige fanns n\u00e4stan bara svenskspr\u00e5kiga skyltar. Haparanda. B\u00e4verb\u00e4ck, B\u00e4ckesta, Risudden osv. Men det spr\u00e5k han h\u00f6rde var finska, och det religi\u00f6sa spr\u00e5ket var uteslutande finskt. Man trodde p\u00e5 finska. \u00d6verallt h\u00f6rdes finskan, men den syntes inte mycket.<\/p>\n <\/p>\n \u00a0<\/strong>Om man h\u00f6rs, varf\u00f6r syns man inte?<\/p>\n Vilken dialekt talade man? Dr Runeberg hade h\u00f6rt samma ord och meningar i Viborg-Kexholm, ett spr\u00e5k som talades i Karelen, V\u00e4rmland och Delaware. Fin finska tyckte han det var. Krinnu<\/em> (grind) och pyssi<\/em> (buss) var f\u00f6rst\u00e5s inga spr\u00e5kliga prydnader, men j\u00e4mf\u00f6rt med Helsingforsbornas slarv med spr\u00e5ket var detta inget att f\u00e4sta sig vid. Och Stockholmi i st\u00e4llet f\u00f6r Tukholma st\u00f6rde absolut inte. I all synnerhet som Stockholm var den enda stad som r\u00e4knades i landet bakom spegeln.<\/p>\n I G\u00e4llivare misshandlade man dock spr\u00e5ket. D\u00e4r m\u00e5ste denne forskare st\u00e4lla sig f\u00f6ljande fr\u00e5ga: \u201dHur kan dessa m\u00e4nniskor s\u00e5 misshandla sitt modersm\u00e5l, dessa v\u00e4lkl\u00e4dda, kultiverade personer som talade alldeles utm\u00e4rkt svenska.\u201d I intelligens och bildning stod tornedalingarna n\u00e4rmare den finska bildade klassen (p\u00e5 rikssvenska) \u00e4n Stockholm, som de titt som t\u00e4tt n\u00e4mnde i samtalen. Han hade inga svar. Han fr\u00e5gade sig. Och fr\u00e5gorna g\u00e5r vidare till oss.<\/p>\n Han fr\u00e5gade sig ocks\u00e5 hur det var m\u00f6jligt att finskan kunde ligga s\u00e5 i tr\u00e4da. Hur kunde bildade, intellektuella och intelligenta m\u00e4nniskor s\u00e5 fullst\u00e4ndigt negligera sitt modersm\u00e5l, som i svenska Tornedalen var b\u00e4rare av en h\u00f6g och s\u00e4rpr\u00e4glad kultur. \u201dMan beh\u00f6ver inte vistas mycket i Sverige f\u00f6r att f\u00f6rst\u00e5 att det d\u00e4r otroligt h\u00e4nsynsl\u00f6sa f\u00f6rtrycket (som i effektivitet skulle sakna motstycke i v\u00e4rldshistorien) m\u00e5ste vara en myt. Saken \u00e4r helt enkelt den att de finsktalande i Norrbotten \u00e4r likgiltiga f\u00f6r sitt modersm\u00e5l, att de inte \u00f6nskar \u201dr\u00e4ttigheter\u201d f\u00f6r detsamma, och att de svenska myndigheterna inte kan v\u00e4ntas truga p\u00e5 dem r\u00e4ttigheter som ingen vill ha. Detta \u00e4r allt klara fakta som kunde dokumenteras p\u00e5 m\u00e5nga s\u00e4tt..\u201d<\/p>\n Socialdemokraterna ville p\u00e5 30-talet detsamma, men motst\u00e5ndet var f\u00f6r h\u00e5rt. 1936 har man haft en finskspr\u00e5kig klass p\u00e5 gymnasiet i Haparanda. P\u00e5 40-talet var det f\u00e5 som ville l\u00e4sa finska. Jag var sj\u00e4lv elev p\u00e5 gymnasiet i Haparanda f\u00f6r drygt fyrtio \u00e5r sedan. Jag hade F i kolumnen. Jag ser att flera av mina kamrater inte hade F trots att jag nu vet att mamman var fr\u00e5n Finland och att de talade flytande finska. Gruppen som studerade finska var inte stor. Vi var flera hundra elever. Tio l\u00e4ste finska.<\/p>\n H\u00e4r kunde ju resonemanget sluta. Men problemet \u00e4r inte l\u00f6st f\u00f6r den som har ett positivt intresse f\u00f6r denna kultur och detta spr\u00e5k.<\/p>\n Varf\u00f6r g\u00f6r inte myndigheterna mer? S\u00e5 fr\u00e5gade sig Runeberg. Han s\u00e5g ocks\u00e5 m\u00e4nniskor som arbetade f\u00f6r svenskan mot finskan med samma hetta som Snellman f\u00f6r finskan och mot svenskan i Finland. Allt detta kunde Runeberg ocks\u00e5 f\u00f6rst\u00e5, liksom de individer som p\u00e5 den tiden arbetade f\u00f6r ett tv\u00e5spr\u00e5kigt Tornedalen, f\u00f6r st\u00e4rkande av finskan och den finska kulturen. Som William Snell och hans medhj\u00e4lpare.<\/p>\n Det finns tv\u00e5 s\u00e4tt att n\u00e4rma sig problemet. Det ena s\u00e4ttet \u00e4r de storfinska fascisternas, som tryckte p\u00e5 vilka r\u00e4ttigheter de finsktalande m\u00e5ste kr\u00e4va av den svenska staten. De kr\u00e4vde bot i s\u00e4ck och aska, dessa historierevisionister som utsett sig till folkets fr\u00e4lsare som visste b\u00e4ttre \u00e4n folket. De drev fr\u00e5gan, inte av k\u00e4rlek till spr\u00e5ket eller till m\u00e4nniskorna, utan de s\u00e5g spr\u00e5kfr\u00e5gan som ett verktyg f\u00f6r sin ideologiska kamp. Den v\u00e4gen och det s\u00e4ttet har aldrig var framg\u00e5ngsrikt. M\u00e4nniskor \u00e4r inte dumma. Och att h\u00e4nvisa till en mystisk folkvilja b\u00e4r inte god frukt. Folkviljorna \u00e4r m\u00e5nga. Och m\u00e4nniskorna ser igenom argumenten. De k\u00e4nner det som en ingermanl\u00e4ndare jag tr\u00e4ffade i \u00d6rebro p\u00e5 70-talet. P\u00e5 min fr\u00e5ga varf\u00f6r denne l\u00e4mnat Ingermanland svarade han: \u201dN\u00e5, det fanns s\u00e5 mycket befriare i Ingermanland. F\u00f6rst kom tysken och befriade oss, sen kom ryssen och befriade oss. S\u00e5 jag sa till frun: nu \u00e4r h\u00e4r mycket befriare, det \u00e4r b\u00e4st att sticka.\u201d<\/p>\n <\/p>\n R\u00e4ttigheter – funktion<\/strong><\/p>\n Vilka r\u00e4ttigheter har de finsktalande i Norrbotten? fr\u00e5gade de finska fascisterna. Personligen har jag alltid undvikit ord som skumma politiska ideologer anv\u00e4nder. Min fr\u00e5ga har d\u00e4rf\u00f6r aldrig varit: \u201dVilka r\u00e4ttigheter?\u201d Inte bara f\u00f6r att jag inte vill dela lillfinger med dubi\u00f6sa r\u00f6relser, utan ocks\u00e5 f\u00f6r att jag som tillh\u00f6rig denna minoritet haft ovanligt mycket r\u00e4ttigheter, allt ifr\u00e5n en finskspr\u00e5kig undervisning i sl\u00f6jd genom hela folkskolan 1951-1957 (s\u00e5 n\u00e4r som p\u00e5 ett \u00e5r d\u00e5 vi hade en sk\u00e5ning), till senare m\u00f6jligheter och erbjudanden att studera finska spr\u00e5ket, \u00e4nda upp till filosofie doktorsgraden. Otaliga radio-, gymnasiekurser och universitetsutbildningar har funnits och jag har alltid tackat ja. Hur skulle vi Tornedalsungdomar ha klarat studiebidragen i Uppsala om vi inte haft Bosse att g\u00e5 till? Bosse var professor Bo Wickman. D\u00e4r kunde vi hur enkelt som helst avl\u00e4gga ett betyg och f\u00e5 fortsatta studiebidrag och studiel\u00e5n. S\u00e5dana r\u00e4ttigheter hade inte v\u00e4rml\u00e4nningarna. Inte ens stockholmarna. \u00c4ven d\u00e4r var vi privilegierade. Men det var inte bara studiebidraget det handlade om utan ocks\u00e5 en bekr\u00e4ftelse p\u00e5 att mitt spr\u00e5k duger och jag kan f\u00e5 en st\u00e4mpel i tentamensboken. Det var stort. D\u00e4rf\u00f6r har min fr\u00e5ga aldrig varit vilka r\u00e4ttigheter, utan m\u00f6jligen: \u201dVilken funktion?\u201d Ut\u00f6ver fortsatta studiel\u00e5n. Vilken funktion har k\u00e4rleken? Till sitt spr\u00e5k, sin identitet?<\/p>\n Storfinnarna \u00e4lskade varken oss eller v\u00e5rt spr\u00e5k och v\u00e5r kultur. De var intresserade av makten \u00f6ver det geografiska omr\u00e5det och av att ha det metafysiska luftherrav\u00e4ldet. F\u00f6r att n\u00e5 sina syften anv\u00e4nde man sig av teorin om f\u00f6rtrycket f\u00f6r att kunna komma som fr\u00e4lsare. F\u00f6r det kr\u00e4vs b\u00e5de historierevision och bl\u00e5dunster eller r\u00f6dbrundunster. H\u00f6ger blev v\u00e4nster, skrev Runeberg.<\/p>\n H\u00f6ger blev v\u00e4nster n\u00e4r v\u00e5ra mest framst\u00e5ende Moskvakommunister bildade Svenska Tornedalingars Riksf\u00f6rbund-STR-T. Id\u00e9erna \u00e4r samma som den finska fascismens. <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" I Carrols spegel Bengt Pohjanen Dr Arne Runeberg fr\u00e5n Helsingfors gjorde 1952 en resa i Tornedalen. Han visste inte mycket om oss, inte mer \u00e4n vad han l\u00e4st i Suomen heimot (Finlands stammar) som var en nationalistisk storfinsk tidning. Han … Lue loppuun
\n\u201dUppe i Finland \u00e4r nere i Sverige och omv\u00e4nt. H\u00f6ger och v\u00e4nster byter plats.\u201d(Runeberg, Haparandabladet 2.10.52)
\n\u201dCarrols hj\u00e4ltinna bakom spegeln m\u00f6tte allehanda egendomliga gestalter och f\u00f6rh\u00e5llanden. S\u00e5 m\u00e5ste man bereda sig p\u00e5 att bakom gr\u00e4nsen finna f\u00f6rh\u00e5llanden som varken \u00e4r lika eller motsatta v\u00e5r egna (finska, min anm.), utan helt och h\u00e5llet annorlunda.\u201d<\/p>\nAtt h\u00f6ras men inte synas<\/h1>\n
\nDen \u201dstorfinska\u201d lappof\u00f6rklaringen var att norrbottensfinnarna \u201dvar offer f\u00f6r ett h\u00e4nsynsl\u00f6st f\u00f6rtryck som var s\u00e5 effektivt att de inte ens v\u00e5gade klaga.\u201d<\/p>\n
\n\u00a0<\/strong><\/p>\n