{"id":1324,"date":"2022-11-29T16:54:51","date_gmt":"2022-11-29T14:54:51","guid":{"rendered":"http:\/\/liipetti.net\/aviisi\/?p=1324"},"modified":"2022-11-29T19:53:12","modified_gmt":"2022-11-29T17:53:12","slug":"nar-vallingen-regnar","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/liipetti.net\/aviisi\/2022\/11\/29\/nar-vallingen-regnar\/","title":{"rendered":"N\u00e4r v\u00e4llingen regnar"},"content":{"rendered":"

S’olekko olla menheen<\/em><\/strong><\/p>\n

Bengt Pohjanen<\/strong><\/p>\n

Ann-Gerd Simu skriver i sin ess\u00e4 om Hitom himlen: \u201dDet senaste decenniet har det utkommit flera kritikerrosade och b\u00e4sts\u00e4ljande romaner som utspelar sig i Norr- eller V\u00e4sterbotten. En av de Augustprisnominerade var Testamente av Nina W\u00e4h\u00e4. F\u00f6rfattaren \u00e4r f\u00f6dd och uppvuxen i Stockholm men hennes mor kommer fr\u00e5n finska Tornedalen. I boken s\u00e4ger en av huvudkarakt\u00e4rerna: Tornedalingar kan bara tv\u00e5 saker: supa och f\u00f6da barn. Skulle en f\u00f6rl\u00e4ggare idag godta s\u00e5dana uttryck om en vilken som helst annan folkgrupp?\u201d<\/p>\n

Var g\u00e5r gr\u00e4nsen f\u00f6r hets mot en folkgrupp? N\u00e4r blir en skildring etnorasistisk? Vi skall inte censurera f\u00f6rfattarnas texter, men vi skall analysera, kritisera och bem\u00f6ta p\u00e5st\u00e5enden som inte gestaltar utan p\u00e5st\u00e5r att m\u00e4nniskor beter sig p\u00e5 ett visst s\u00e4tt f\u00f6r att de tillh\u00f6r en grupp, typ tornedalingar. Vi skall bem\u00f6ta totalit\u00e4ra ideologiskt styrda p\u00e5st\u00e5enden om folkgrupper. Stalindyrkande, Leninhyllande Putinkramaande f\u00f6rfattares p\u00e5st\u00e5enden om laestadianer och tornedalingar beh\u00f6ver ifr\u00e5gas\u00e4ttas.<\/p>\n

Avslutningsvis skall jag bem\u00f6ta p\u00e5st\u00e5enden om min hemkommun Pajala.<\/p>\n

\u00c4r detta Pajala och T\u00e4rend\u00f6?<\/strong><\/p>\n

Reaktion\u00e4ra gubbar som inte vill ha elektricitet till Pajala p\u00e5 60- och 70-talet. Inte heller asfalterade v\u00e4gar. Tjocka tanter. Musiken som n\u00e5r Tornedalen f\u00f6rst p\u00e5 60- och 70-talet. Pajalapojkar som aldrig sett en radioapparat eller grammofon f\u00f6rr\u00e4n n\u00e4mnda decennier. Testosteronstinna karlars utbrott! V\u00e4stlaestadianska pojkar, uppv\u00e4xta med st\u00e4ndig aga, slagna till tro och underkastelse, slutar prata. Fattigdom, el\u00e4nde, intolerans, utsocknes original och f\u00f6rtryck i v\u00e4stlaestadiansk milj\u00f6 i Pajalas barnrikekvarter.<\/p>\n

Allt detta och mer d\u00e4rtill finns att ta del av i riksmedia, Svenska Dagbladet 10.12.03. Och inte bara Pajala utan \u2026 \u201d\u2026 det \u00e4r roligt n\u00e4r folk fiser. I Norrbotten \u00e4r vi fortfarande groteska, i motsats till V\u00e4sterbotten som redan genomg\u00e5tt det viktorianska stadiet.\u201d (Hufvudstadsbladet 21.8.2001.<\/p>\n

H\u00f6r h\u00e4r, l\u00e4s: \u201dI Norrbotten \u00e4r vi s\u00e5 okultiverade och grova att vi s\u00e4llan haft litteratur hemma \u2026 sj\u00e4lv kommer jag fr\u00e5n en outvecklad del av Sverige.\u201d (Hufvudstadsbladet 21.8.2001).<\/p>\n

L\u00f6rdag 27.9.2003 l\u00e4ser jag denna h\u00e4pnadsv\u00e4ckande nyhet i Hufvudstadsbladet: \u201dI Pajala fanns det ingen skriftlig tradition. D\u00e4r trodde man f\u00f6rr att man kunde bli tokig av att l\u00e4sa f\u00f6r mycket b\u00f6cker.\u201d<\/p>\n

I samma tidning f\u00e5r jag veta att underlivet \u00e4r roligt och att ingen i Pajala frivilligt vare sig l\u00e4st eller k\u00f6pt en bok. Utom uppgiftsl\u00e4mnarens far f\u00f6rst\u00e5s. Han var annorlunda. Han gillade b\u00f6cker.<\/p>\n

Nordnytt s\u00e4nde 27.9.2003 fr\u00e5n Momma torget i Pajala, d\u00e4r \u00e4ven kommunalr\u00e5det saluf\u00f6r sin kommun med f\u00f6ljande ord: \u201dVi tornedalingar l\u00e4ser ju inte b\u00f6cker.\u201d Att han sj\u00e4lv inte l\u00e4ser b\u00f6cker betyder ju inte att vi tornedalingar inte gjort det. Sj\u00e4lv har jag b\u00f6rjat samla p\u00e5 mitt bibliotek p\u00e5 50-talet. Jag har debuterat som f\u00f6rfattare medan jag bodde i Pajala 1974. Nog k\u00e4nns det en aning elakt att l\u00e4sa i tidningar att man varken l\u00e4st eller skrivit i Pajala. Kommunalr\u00e5det ifr\u00e5ga har inte beh\u00f6vt bilda sig. Han tillh\u00f6r den politiska eliten och miljonerna har regnat ner \u00f6ver hans projekt vid gamla tullen i Kolari och gamla \u00e5lderdomshemmet. Han beh\u00f6ver bara gn\u00e4lla till s\u00e5 kommer nya miljoner. Nej, han beh\u00f6ver inte l\u00e4sa.<\/p>\n

\u00c4r T\u00e4rend\u00f6 verkligen s\u00e5 efterblivet som Dagens Nyheter ger sken av den 19 oktober 2003 \u201d\u00e4r efterbliven med mycket inavel\u201d. Uppgiftsl\u00e4mnaren po\u00e4ngterar att han vill ha det med i intervjun.<\/p>\n

Har vi inte haft musik?. Ingen kultur? Ingen skriftlig tradition?<\/p>\n

H\u00e4r kommer fakta<\/strong><\/p>\n

I Pajala fanns Royal biografi. Hon dansade en sommar 1952 med Folke Sundqvist och Ulla Adolphoson. Vi s\u00e5g den, vi som alla andra i Sverige.<\/p>\n

25 april 1953 blev Sven Ingemar Olofsson doktor i Uppsala. F\u00f6r sin avhandling hade han l\u00e4rt sig 13 spr\u00e5k.<\/p>\n

Vem har lyssnat s\u00e5 mycket p\u00e5 Sostekosinski som vi? 14.11.1953 kl 21:30 har jag avnjutit en pianokonsert med George de Godzinskiy. D\u00e5 var jag nio \u00e5r.
\nVi s\u00e4nde Sibelius via kabel till ladug\u00e5rden.<\/p>\n

Samma \u00e5r f\u00e5r Pajala djupfryst och filmf\u00f6rpackat lika snabbt som stockholmarna.<\/p>\n

12.12. l\u00e4ste jag Cisco Kid p\u00e5 finska. Samma dag som Mika Waltaris Johannes Angelos recenserades i Haparandabladet. Och i b\u00f6rjan av 1954 for de f\u00f6rsta tornedalingarna till Kanarie\u00f6arna p\u00e5 charter. Folk\u2013 som enligt mediauppgifter fr\u00e5n Pajala \u2013 inte ens v\u00e5gade skriva till firarprogram i radion, bes\u00f6kte Italien och gjorde utomlandsresor som alla andra svenskar.<\/p>\n

I mars 1954 kom det brev fr\u00e5n en tornedaling i Palm Springs till Sattaj\u00e4rvi. Vederb\u00f6rande skrev att posten d\u00e4r inte varit st\u00f6rre \u00e4n bastun i Pet\u00e4j\u00e4vaarag\u00e5rden i Sattaj\u00e4rvi.<\/p>\n

Bridgeklubbar tr\u00e4ffades i Korpilombolo och Pajala. De hette P\u00e4\u00e4j\u00e4rvi och Alatalo och Kalla.<\/p>\n

Pajala\u00a0ingen efterbliven kultur – kolla h\u00e4r!<\/strong><\/p>\n

JUF \u00e4r bildat i Pajala, i Erkheikki 1918 p\u00e5 Snellg\u00e5rden.<\/p>\n

Enligt uppgift i media har Pajalaborna och tornedalingarna inte k\u00e4nt till gr\u00f6nsaker. Men faktum \u00e4r att Olle Wanhainen redan i juli 1954 var en svensk specialist p\u00e5 vitk\u00e5l. Hietalas exporterade gr\u00f6nsaker till s\u00f6dra Sverige p\u00e5 50-talet.<\/p>\n

31.7. 1954 invigdes en av de mest moderna busstationerna i Pajala.<\/p>\n

11.12.1954 L\u00f6ste Leo Pohjanen, f d tullman, gulaschbaron och luntrejare g\u00e5tan med anemi hos h\u00e4star. Veterin\u00e4r Lindblom vet hur det gick till. Han fick f\u00f6rel\u00e4sa f\u00f6r professorer i Stockholm.<\/p>\n

2.7. 1955 hittades \u00e4nnu en botanisk raritet i Pajala, en orkid\u00e9: Cypripedium calceolus. Samma dag bes\u00f6ktes Luppio av 300 turister.<\/p>\n

3.11.1955 hade Pajala 192 elever i\u00a0 klasser p\u00e5 realskolan.<\/p>\n

8.12. 1955 kunde man avnjuta en kantelekonsert i Pajala och Charles Portin har framg\u00e5ng i Florens.<\/p>\n

Hur var det med musiken i Pajala? Kom den p\u00e5 70-talet? Enligt media n\u00e5dde inget av musiken i slutet av 60-talet Pajala. F\u00f6r att det var s\u00e5 l\u00e5ngt mellan v\u00e4rlden och Pajala.<\/p>\n

1966, p\u00e5 h\u00f6sten var jag tj\u00e4nstebitr\u00e4de i Pajala, \u00d6sten Tano och jag satt p\u00e5 f\u00f6rsamlingshemmet och d\u00e5 b\u00f6rjade det pl\u00f6tsligt d\u00e5na i rummet intill. Det var Jon Aven\u00e4s och hans popgrupp som spelade, i kyrkliga lokaler.<\/p>\n

Sj\u00e4lv har jag ett foto i ett av mina f\u00f6rsta album. Det \u00e4r \u00f6ver 40 \u00e5r gammalt. Jag st\u00e5r med en gitarr, runt mig sitter tre sm\u00e5grabbar, mina syskonbarn med var sin liten gitarr. Det var Elvis och Beatles f\u00f6r hela slanten.<\/p>\n

1956 bildades Olas kvartett: Trummis: Bernhard Tjackus Finnholm. D\u00e4r var Kvarpan H\u00e5kan Westerberg och St\u00e5lfelan Ole Nyg\u00e5rd.<\/p>\n

Samma h\u00f6st hittade Evert Hj\u00e4rtberg en kr\u00e4fta i Pajala..<\/p>\n

23.1.1956 fanns det 26.013 bokband i Tornedalen \u2013 171 p\u00e5 finska.<\/p>\n

I Karungi \u00f6kade bokl\u00e5ningen enormt: med 80 i veckan.<\/p>\n

1959:Erik Hjort byter ny\u00e5rsh\u00e4lsning med Werner von Braun, atombombens skapare.<\/p>\n

I Pajala var matlagningskurserna s\u00e5 popul\u00e4ra att alla inte fick plats.<\/p>\n

    \n
  1. 2. 1959: Gideon Larson fr\u00e5n Pajala revolutionerar skogsbruket genom att uppfinna en ny maskin.<\/li>\n<\/ol>\n

    17.3.1959: Tornedalingar \u00e5ter i topp p\u00e5 kadettskola.<\/p>\n

    26.5.1959: Tornedaling blir b\u00e4ste elev p\u00e5 Grafiska institutet. Inte bara \u00e5rets utan den b\u00e4sta sen kurserna b\u00f6rjat 15 \u00e5r tidigare.<\/p>\n

    16.4.1959: Pajala f\u00e5r l\u00e4nets f\u00f6rste flygande polis.<\/p>\n

    24.9.1959: Pajala har b\u00e4sta indrivningen i Nb. Kihlanki en m\u00f6nsterort.<\/p>\n

    15.12.1959 Per Vennnberg t\u00e4mjer djur i Pajala.<\/p>\n

    13.2. 1960: Kottplockningsmaskin uppfunnen i Pajala.<\/p>\n

    19.4.1960: Sveriges f\u00f6rsta trel\u00e4karstation \u2013 i Pajala.<\/p>\n

    11.8: 11.8.60 V\u00e4rldsm\u00e4staren p\u00e5 dragspel: James Reany bes\u00f6ker Pajala.<\/p>\n

    3.11.60: G\u00f6ran H\u00f6gberg vinner uppsatst\u00e4vling i radio, g\u00f6r succ\u00e9 som radior\u00f6st.<\/p>\n

    15.12.60: Pajala f\u00f6rst med flis.<\/p>\n

    1961: 54 ton potatis per hektar..<\/p>\n

    28.3 1961 sl\u00e5r Pajala kursrekord genom Anna Skarell som g\u00e5tt 60 kurser.<\/p>\n

    27.5.61: Pajalaflickan Ingegerd Perttu b\u00e4st i uppsatsskrivning.<\/p>\n

    17.8.61: Pajalaflickan Doris Hj\u00e4rtstr\u00f6m vinner f\u00f6rsta pris i teckningst\u00e4vling.<\/p>\n

    2.9:61: L\u00e4nets radioskola i svenska och finska b\u00f6rjar.<\/p>\n

    10.10.61: Hillevi Lugnfors fr\u00e5n Anttis i Pajala liftar till Tyskland.<\/p>\n

    14.10: Ivar Kaati f\u00e5r tapperhetsmedalj i Kongo f\u00f6r fin insats i Jadotville.<\/p>\n

    19.10.61: Med lic Ingemar Bergg\u00e5rd, Kangosfors, till Amerika som l\u00e4rare. \u201dOn the Freactionation of Preteins Glycoproteins, and Mucopolysaecharides, and Mucopolysaechrides in normal Human Urine by Zone Electrophoresis\u201d 30 \u00e5r. Pappan: Verner M\u00e4kitalo. Nog finns det lite skriftlig tradition i Pajala.<\/p>\n

    21.10.61: Skoltetaer i Pajala: Moliere, Ibsen, Strindberg, Bergman.<\/p>\n

    28.10.61: Vi Ivo Andric och ser \u00c4nglar finns dom med Jarl Kulle och Christian Schollin.<\/p>\n

    Pajala \u00f6kade med 6 personer.<\/p>\n

    Och slutkl\u00e4mmen:<\/p>\n

    18.12.61: En unik flygning med en TV-apparat i julklapp till Ida och Arthur Forsstr\u00f6m. Henrik och Hans Forsstr\u00f6m flyger i eget plan via Finland med specialtillst\u00e5nd och landar p\u00e5 isen i Pajala. Det tog 4 timmar att flyga.<\/p>\n

    N\u00e4r v\u00e5ra egna herrar l\u00e4mnade v\u00e5rt gemensamma spr\u00e5k, och f\u00f6rs\u00f6kte locka alla med p\u00e5 resan met olima vain menheen<\/em>! (fortsatte vi som om inget h\u00e4nt). V\u00e5r uth\u00e5llighet och v\u00e5r k\u00e4rlek bar spr\u00e5ket och kulturen vidare \u2013 som d\u00f6da k\u00e4ra om inte annat. Nu sker en uppst\u00e5ndelse. Pengarna finns, men inte f\u00f6r oss och v\u00e5ra projekt.<\/p>\n

    N\u00e4r v\u00e4llingen regnar fr\u00e5n himmelen ner har den fattige aldrig, nej aldrig n\u00e5n sked. \u00c5t dem som har skall givas och fr\u00e5n dem intet har skall tagas det som eventuellt har. De sista resterna och benbitarna.<\/p>\n

    N\u00e4r vi nu fr\u00e5gar vad vi ska g\u00f6ra med v\u00e5ra r\u00e4ttigheter \u00e4r svaret detsamma:<\/p>\n

    Solekko olla menheen<\/em>.<\/p>\n

     <\/p>\n

     <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

    S’olekko olla menheen Bengt Pohjanen Ann-Gerd Simu skriver i sin ess\u00e4 om Hitom himlen: \u201dDet senaste decenniet har det utkommit flera kritikerrosade och b\u00e4sts\u00e4ljande romaner som utspelar sig i Norr- eller V\u00e4sterbotten. En av de Augustprisnominerade var Testamente av Nina … Lue loppuun →<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":4,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[1],"tags":[],"class_list":["post-1324","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-yleinen"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/liipetti.net\/aviisi\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1324","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/liipetti.net\/aviisi\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/liipetti.net\/aviisi\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/liipetti.net\/aviisi\/wp-json\/wp\/v2\/users\/4"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/liipetti.net\/aviisi\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1324"}],"version-history":[{"count":4,"href":"https:\/\/liipetti.net\/aviisi\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1324\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1328,"href":"https:\/\/liipetti.net\/aviisi\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1324\/revisions\/1328"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/liipetti.net\/aviisi\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1324"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/liipetti.net\/aviisi\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1324"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/liipetti.net\/aviisi\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1324"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}