{"id":282,"date":"2015-07-02T17:26:12","date_gmt":"2015-07-02T14:26:12","guid":{"rendered":"http:\/\/liipetti.net\/aviisi\/?p=282"},"modified":"2015-08-21T11:09:29","modified_gmt":"2015-08-21T08:09:29","slug":"myternas-landskap","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/liipetti.net\/aviisi\/2015\/07\/02\/myternas-landskap\/","title":{"rendered":"Myternas landskap"},"content":{"rendered":"

Myternas landskap<\/strong><\/p>\n

Intervju med f\u00f6rfattaren Bengt Pohjanen<\/p>\n

Bengt Pohjanen, trespr\u00e5kig f\u00f6rfattare, \u00e4r bosatt i \u00d6verkalix sedan 1974. Numera skriven i Haparanda, men sitter f\u00f6r det mesta och skriver romaner, s\u00e5nger, dramer, film och opera p\u00e5 Sirillus, Tallvik.<\/p>\n

Hans senaste roman, Kv\u00e4nland \u2013 Faravids rike<\/em> handlar om kv\u00e4nernas kung Faravid., the Fartraveller som han kallas i engelska k\u00e4llor, den Vittfarne i svenska. \u00a0\u00a0 Faravid finns omn\u00e4mnd p\u00e5 runstenar och i isl\u00e4ndska och engelska ber\u00e4ttelser. Han var konung \u00f6ver hela Kv\u00e4nland \u2013 ett rike som str\u00e4ckte sig fr\u00e5n nuvarande s\u00f6dra Finland till H\u00e4lsingland i Sverige. Kv\u00e4nerna, kainulaiset<\/em>, som de kallas p\u00e5 finska, var en v\u00e4stfinsk stam som av Tacitus kallas Svitjod<\/em>, svia tjudi<\/em>, v\u00e4stfinne.<\/p>\n

I en film p\u00e5 n\u00e4tet st\u00e5r Bengt Pohjanen p\u00e5 Br\u00e4nnaberget och ber\u00e4ttar. I bakgrunden ser du f\u00f6r ditt inre \u00f6ga v\u00e5ra vackra \u00e4lvdalar, Kalix\u00e4lven, Kaalasjoki<\/em> (den svala floden) och \u00c4nges\u00e5n, Vettasjoki<\/em>, de vackert formade bergen i n\u00e4r och fj\u00e4rran. Du ser v\u00e4garna och broarna, byarna i v\u00e4st Hedensbyn och i \u00f6st V\u00e4nnesberget och Tallvik och l\u00e5ngt d\u00e4rborta Nybyn. Du ser de gamla g\u00e5rdarna med betesmarker utmed \u00e4lvstr\u00e4nderna. D\u00e4r nere, i f\u00f6rgrunden ser du Br\u00e4nna med kyrka, gator, hus, verkst\u00e4der, aff\u00e4rer och kontor. Du h\u00f6r Boheds\u00adf\u00e4rjans motorer i back och st\u00e5let sl\u00e5 emot kajen n\u00e4r den l\u00e4gger till. Till ditt \u00f6ra n\u00e5r ett hundskall och ovanf\u00f6r dig seglar en \u00f6rn.<\/p>\n

Bengt b\u00f6rjar ber\u00e4tta: – Nu befinner vi oss p\u00e5 en verkligt mytomspunnen plats, h\u00f6gt uppe p\u00e5 Br\u00e4nnabergets topp. Sagan f\u00f6rt\u00e4ljer att det h\u00e4r p\u00e5 toppen av berget v\u00e4xte det en g\u00e5ng ett tr\u00e4d som Jobmel, Gud sj\u00e4lv hade planterat. Han m\u00f6tte n\u00e4mligen en dag tv\u00e5 m\u00e4nniskor som inte visste hur deras ande skulle ta sig fr\u00e5n jorden till himlen. D\u00e5 l\u00e4t Jobmel <\/em>en gran v\u00e4xa upp \u00e4nda upp till himlens tak. Tr\u00e4dets topp tr\u00e4ngde ett h\u00e5l i himlen och genom det h\u00e5let kan m\u00e4nniskans ande \u00e5terv\u00e4nda till Jobmel<\/em>. Myterna \u00e4r m\u00e5nga. Denna plats \u00e4r o\u00e4ndligt rik p\u00e5 saga, myt och legend.<\/p>\n

Det som vi ser framf\u00f6r oss var en g\u00e5ng i tiden ett hav, v\u00e4rldshavet som de gamla grekerna ber\u00e4ttade om, det s\u00f6dra havet och det norra havet. D\u00e4r borta i norr p\u00e5 den v\u00e4stra sidan finns det en urgammal bos\u00e4ttning. M\u00e4nniskorna som bodde d\u00e4r var ugrer, kv\u00e4nernas f\u00f6rf\u00e4der. Den fyndplatsen \u00e4r nyckeln till hela nordens ursprung. En av mina l\u00e4rare i historia sade att den dagen man hittar kamkeramik i Norrbotten d\u00e5 har man f\u00e5tt bevis p\u00e5 kv\u00e4nernas historiska existens i Norrbotten.<\/p>\n

I b\u00f6rjan av 90-talet arbetade en ung man i skogen med traktor. Han satt d\u00e4r i hytten och s\u00e5g att marken och jorden var m\u00e4rkv\u00e4rdigt r\u00f6d. Det liknade inget han sett f\u00f6rut och han ville inte forts\u00e4tta arbetet med maskinen f\u00f6rr\u00e4n n\u00e5gon tagit reda p\u00e5 vad det var. Han ringde till sin chef och sa at han ville inte forts\u00e4tta arbetet i den r\u00f6da sanden. Det visade sig sedan vid arkeologiska unders\u00f6kningar vara r\u00f6dockra, rester fr\u00e5n ur\u00e5ldriga gravar med 6000 \u00e5r gamla bos\u00e4ttningar, Lillberget. Nyckeln till v\u00e5r historia. D\u00e4r l\u00e5g den i sanden.<\/p>\n

P\u00e5 den v\u00e4stra sidan av den stora myten, Lappberget som har skapat rullstenar som ligger i v\u00e5gor, syndav\u00e5gor<\/em>, stenar som slipats av v\u00e4rldshavet vid tiden f\u00f6r Noas syndaflod. Och inte nog med det, d\u00e4r berget stiger ligger D\u00f6dens \u00e4ngar, ocks\u00e5 dess ett minne fr\u00e5n tider som ligger ofattbart l\u00e5ngt borta. H\u00e4r skedde enligt grekiska ber\u00e4ttelser en oerh\u00f6rd olycka d\u00e5 gudarna blev s\u00e5 vreda att de s\u00e4nde solar \u00f6ver havet och drev alla m\u00e4nniskor norrut, till Ultima Thoule, d\u00e4r vi nu st\u00e5r. \u00a0\u00a0 Berget har f\u00e5tt ett s\u00e5 laddat namn: Lappberget. D\u00e4r fanns en g\u00e5ng i tiden en tall som finns omn\u00e4mnd i fornminnesarkiv: Kouvatallen<\/em>, d\u00e4r en same blev h\u00e4ngd. Han begravdes nere i byn och p\u00e5 hans grav v\u00e4xte en exakt likadan tall. Detta har jag ber\u00e4ttat om i min roman, D\u00f6dens \u00e4ngar, Norstedts, 1995. \u00a0\u00a0 Jag hittade ocks\u00e5 ett annat intressant fynd, n\u00e4mligen Ekselispuro, <\/em>ett urgammalt kv\u00e4nskt namn p\u00e5 en b\u00e4ck som rinner ner i \u00e4lven. Kan det vara en ordbildning av latinets ex caelis<\/em>, fr\u00e5nn himlen, allt\u00e5s en b\u00e4ck som rinner d\u00e4rifr\u00e5n. Att lapis betyder sten g\u00f6r det hela hisnande: stenen fr\u00e5n himlen \u00e4r inget mindre \u00e4n GRAAL<\/em>.<\/p>\n

Jag l\u00e5ter fantasin fara: vart leder vejen millon berjen, kryss opa hello och merke opa fura<\/em>? Till sj\u00e4lva GRAAL? Det \u00e4r inte f\u00f6rbjudet att fantisera! Det \u00e4r en f\u00f6rfattares plikt.<\/p>\n

Och helt om\u00f6jligt \u00e4r det inte. H\u00e5l\u00e5golands konung gifte sig med en frankisk prinsessa \u2013 som kan ha haft GRAAL med sig.<\/p>\n

Nog finns det myter och sagor om v\u00e5rt ursprung<\/p>\n

P\u00e5 skolan f\u00e5r vi l\u00e4ra oss att fr\u00e5n b\u00f6rjan fanns h\u00e4r ingenting och sedan ingenting och d\u00e4rn\u00e4st ingenting och sedan kom svenskarna. S\u00e5 har det sagts men vi som bor h\u00e4r vet att det f\u00f6rh\u00e5ller sig p\u00e5 ett annat s\u00e4tt.<\/p>\n

H\u00e4r har vi alltid bott. L\u00e5t mig citera ur min bok Kv\u00e4nland \u2013 Faravids rike.<\/p>\n

Den som inte vet varifr\u00e5n han kommer vet inte vart han \u00e4r p\u00e5 v\u00e4g; inte heller kan han orientera sig i nuet. Om ett folk tvingas gl\u00f6mma sina f\u00e4der gl\u00f6mmer det sin framtid. De d\u00f6da beh\u00f6ver v\u00e5rt st\u00f6d och vi deras; f\u00f6rr eller senare m\u00f6ts vi i det l\u00e5nga minnet.<\/p>\n

M\u00e4nniskan kan visserligen inte leva i det f\u00f6rg\u00e5ngna men det f\u00f6rg\u00e5ngna lever i henne.<\/p>\n

Utan det l\u00e5nga minnet, som v\u00e5ra f\u00e4der kallade Girija, kan ett folk inte f\u00f6rst\u00e5 sig sj\u00e4lvt. I Girija finns myten, s\u00e5ngen och sagan: ber\u00e4ttelsen. I Girija ser vi oss sj\u00e4lva, \u00e5tminstone p\u00e5 ryggen. Sagan och legenden \u00e4r skimret \u00f6ver ett folk. Myten dess sj\u00e4lvf\u00f6rst\u00e5else p\u00e5 djupet.<\/p>\n

Segrarna och makten har p\u00e5 sitt eget spr\u00e5k definierat oss och skrivit v\u00e5r historia medan vi suttit p\u00e5 l\u00e4ktarplats under de fr\u00e4mmande ordens l\u00e5nglopp. Fr\u00e4mmande tungor har tolkat oss och v\u00e5ra bonader medan vi svalt orden som saftat sig i munnen p\u00e5 oss. V\u00e5rt spr\u00e5k har f\u00f6rnekats och d\u00e4rf\u00f6r \u00e4ven vi. Utan egna ord kan inget folk leva. Att f\u00f6rneka orden \u00e4r att f\u00f6rinta ett folk. N\u00e4r ett spr\u00e5k d\u00f6r, d\u00f6r ett folk.<\/p>\n

Men en ber\u00e4ttelse v\u00e4xer ur siarens avhuggna stam och en s\u00e5ng skjuter upp ur ordsmedens rot, f\u00f6r det l\u00e5nga biologiska minnet \u00e4r l\u00e4ngre \u00e4n mak\u00adtens l\u00e4ngsta armar.<\/p>\n

\u00c4ven vi har en ber\u00e4ttelse, \u00e4ven vi har v\u00e5ra berg, \u00e4lvar, \u00e4ngar, sj\u00f6ar och stigar. Alla dessa b\u00e4r p\u00e5 sina minnen. Och om dessa tiger talar Girija genom den tysta mossan och ur myrens tuvor, stigarnas liljekonvaljer och fallande sn\u00f6flingor, ja ur timret och s\u00e5gsp\u00e5nen i det gamla huset, d\u00e4r ordsmeden bott.<\/p>\n

*<\/p>\n

Vi f\u00f6rb\u00e4ttrade era levnadsvillkor. Det \u00e4r maktens eviga p\u00e5st\u00e5ende. Vad kan en tillsluten mun s\u00e4ga? V\u00e5ra levnadsvillkor blev s\u00e4mre n\u00e4r vi inte till\u00e4ts f\u00f6rst\u00e5 oss sj\u00e4lva, v\u00e5r kultur, v\u00e5rt spr\u00e5k och v\u00e5r historia. V\u00e5rt gemensamma minne fragmenterades. Endast stumma minnesm\u00e4rken blev kvar. En tillsluten mun med halvslutna l\u00e4ppar av sten p\u00e5 ett berg, vad kan den s\u00e4ga?<\/p>\n

Nu \u00e4r tid att befria orden, att st\u00e4mma upp de gamla s\u00e5ngerna, f\u00f6rst\u00e5 de gamla riterna och dansa gamla danser. V\u00e5rt biologiska minne \u00e4r mycket l\u00e5ngt och nu vill Girija \u00f6ppna sin tillslutna mun och tala s\u00e5 att orden blir synliga och uttrycker v\u00e5r djupaste k\u00e4nsla.<\/p>\n

Var \u00e4r d\u00e5 era minnesm\u00e4rken? Det \u00e4r maktens st\u00e4ndiga fr\u00e5ga. Den kan fr\u00e5ga eftersom den tror sig veta svaret. V\u00e5ra minnesm\u00e4rken \u00e4r ersatta av maktens och i den m\u00e5n n\u00e5got har funnits kvar har man avf\u00e4rdat dem som fantasier. N\u00e4r man g\u00f6r ett fynd p\u00e5 Gotland, s\u00f6ker man en f\u00f6rklaring. G\u00f6r man ett fynd hos oss, finner man snabbt en bortf\u00f6rklaring.<\/p>\n

*<\/p>\n

Vem har gjort labyrinten i Vojakkala? Varf\u00f6r kallas den b\u00e5de i Kv\u00e4nland och i Ruija vid Ishavet f\u00f6r Jotuns borg? Och bildv\u00e4ven fr\u00e5n 1000-talet, vem skapade den? Vem formade kamkeramiken i Lillberget, norr om \u00d6verkalix? Vem lade r\u00f6dockra i graven i Kaunisvaara? Vem byggde templet i S\u00e4rkilax? Har vi inga minnesm\u00e4rken kvar? Ja, det har vi, men vi m\u00e5ste ber\u00e4tta och d\u00e4rmed ben\u00e4mna dem sj\u00e4lva. Med v\u00e5ra egna ord. Fr\u00e4mmande ord skapar fr\u00e4mmande verklighet. V\u00e5ra egna ord skapar v\u00e5r verklighet.<\/p>\n

Varf\u00f6r g\u00f6r vi inte opera av detta p\u00e5 Br\u00e4nnaberget? Uppriktigt sagt: jag kan inte begripa det!<\/p>\n

Carina Boberg<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Myternas landskap Intervju med f\u00f6rfattaren Bengt Pohjanen Bengt Pohjanen, trespr\u00e5kig f\u00f6rfattare, \u00e4r bosatt i \u00d6verkalix sedan 1974. Numera skriven i Haparanda, men sitter f\u00f6r det mesta och skriver romaner, s\u00e5nger, dramer, film och opera p\u00e5 Sirillus, Tallvik. Hans senaste roman, … Lue loppuun →<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":4,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"class_list":["post-282","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-kylttyyri"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/liipetti.net\/aviisi\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/282","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/liipetti.net\/aviisi\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/liipetti.net\/aviisi\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/liipetti.net\/aviisi\/wp-json\/wp\/v2\/users\/4"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/liipetti.net\/aviisi\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=282"}],"version-history":[{"count":4,"href":"https:\/\/liipetti.net\/aviisi\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/282\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":389,"href":"https:\/\/liipetti.net\/aviisi\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/282\/revisions\/389"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/liipetti.net\/aviisi\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=282"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/liipetti.net\/aviisi\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=282"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/liipetti.net\/aviisi\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=282"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}