En dag satt tre pojkar som hette Erik och Leo och Oscar och dom var hos sin mormor och morfar och spelade kort. Plötsligt kom en man in och sa, kom med mig så ska jag lära er spela kort så ni aldrig förlorar. Först tänkte dom en stund men efter ett tag så sa dom ja. Sen så for dom iväg och då sa pojkarna att dom höll på att svälta ihjäl och då gav manen dom en smörgås som var magisk. Sen spelade dom kort och den omgången tog fyra år innan alla gav upp. Sen så sa dom att det var konstigt att dom var så bra och då berättade manen att det var smörgåsen som gjorde dom så bra. Efter det så har dom aldrig förlorat igen.
Yhtenä päivänä kolme poikaa, Erkki ja Leo ja Oscar, pelasit korttia murmuurin ja murfaarin tykönä. Yhtäkkiä siihen tuli mies ja sano, ette tulkaa myötä mie opetan teitä pellaahmaan korttia niin, ette tet koskhaan että häviä. Ensin net hunteerasit mutta vähäsen päästä net sanoit joo. Sitte net lähit siittä ja pojat sanoit, ette het oon nälkhään nääntymässä ja silloin se mies anto niile maakisen voileivän. Sitte net pelasit korttia ja se kieros kesti neljä vuotta ennenkö kaikin annoit perhiin. Sitte net sanoit, ette oli kummaa kunka hyviä net olit ja siihen mies sano, ette voileipä net oli tehny net niin hyviksi. Sen jälkhiin net ei koskhaan ennää ole hävihneet.
Författare/Kirjailia Erik Forsman, 8
Slut/Loppu