En dikt till de fromma i Wokeland/Runo Ponnenmaan kunniaksi

En jeremiad i woketider

Jag översatte Jeremia
blev ögonvittne till min egen tid
en eld tändes även i min mun
jag kunde inte hålla igen
det flammade ur min mun
och smeden smidde en syl
köpte björntråd
och satte woken att sy igen munnen på mig
fick de nedre makterna att i ödemarken
gräva en brunn, där jag nu sitter
hit kommer inte längre epost
ingen vinning i att skicka heller
men i munnen på mig
brinner en eld
som inte släcks
ens i tystnadens brunn

mina ögon
tårarnas källa
och gåva

Bengt Pohjanen

Kategoria(t): Dikter/Runoja. Lisää kestolinkki kirjanmerkkeihisi.