Korkmattan på biblioteket
Han hade redan som barn drabbats av skrivlust och passion för berättelser. Nu var han 77 år, polyglott och trespråkig författare i alla genre, prisbelönt och översatt till flera språk.
Kommunen han bodde i kände inte till hans författarskap, vilket inte är så konstigt, ingen är ju profet i de falska profeternas bygder. I den mån någon försökte lyfta fram hans författarskap stoppades det av ordförande i kommunfullmäktige.
Nu kom det en ny bibliotekarie, som ville att han skulle sätta upp sin utställning om sitt författarskap. Han blev förstås överraskad och glad. Äntligen! Som det heter i det litterära livet.
Så blev det dags. Allt på plats. P4 Norrbotten var på biblioteket. Oj, då, tänkte han. De brukar ju inte visa större intresse för honom. En dam gick genom biblioteket. Hon höll mikrofonen högt. Och huvet högt. Hon såg ut som drottningen av Babel vid Littfesten i Umeå. Medan hon gick genom salen tog hon över hela rummet. Nåväl, snart ställer hon frågan om hur det känns efter 50 års författarskap.
Men det var inte därför hon var där från P4. Hon frågade kommunalrådet, som åt tårta: ”Hur känns det att ha en ny korkmatta på biblioteket?”
Det var korkmattan som var av intresse för P4.
Kommunens kommunikatör stoppade också tårta i munnen. Även hon firade den nya korkmattan.
Med grädden rinnande ur mungipan förklarade hon för författaren att hon kommunicerat korkmattan för att göra kommunen mer ”attraktiv”. Hon sade ordet vilande på dubbelkonsonanterna och med betoning på den första stavelsen: ”ATTT-raktiv!”