Sagan om riddaren
De var en gång en ridare som for ut i världen. Och hans son som hette Peder blev ensam kvar med sin mamma och hans tjänare. För att hans pappa for ut i ett stort krig men han stupade och Peders mamma tänkte att min son ska inte bli riddare så de flyttade in i skogen så han aldrig skulle bli riddare men då Peder blev 15 gick han ut och då såg han en häst och en man som hade ett svärd och båge och då frågade Peder vad är du jag är en riddare. Och så tänkte Peder: jag vill bli riddare! Han springer hem till sin mamma och säger jag har sett en riddare och jag vill bli en. Men då tänkte mamman oj det här blir inte bra. Peder var jätte glad så mamman våga inte säga nej. 3 år hade gått och mamman hade inte berättat att Peder inte fick bli riddare. Men några dagar senare berättade hon att hans pappa stupat i ett krig när han var riddare så nu vet du att det kan kosta dig livet. Men om pappa blev dödad av någon i kriget så kommer jag att hämnas och döda honom. Sen smidde han ett svärd. När svärdet var klart sprang han till borgen och frågade om någon kunde lära Peder att fäktas. Då sa dom ja men vi måste höra med någon i din familj om det går bra. Jag har redan kollat med mamma och det gick bra men dom trodde inte på han. Men då går det väl bra att vi kollar med henne om det går bra om du är så säker. Men det är så långt vi har ju hästar. Men då rider vi väl dit. Då tänkte Peder vad ska jag göra nu. Då kom han på det. Han sickar ett bud till sin mamma och där står det jag ska bara söka lyckan. Då förstod mamman att det inte var fallet. Då sa Peder att det gick bra och på något konstigt sätt så trodde dom på honom. När han har lärt sig att fäktas så rider han ut i världen. En dag när han rider med dom andra riddarna så startades ett krig det var många som dog men Peder fick sin hämnd. Och dom segrade när han hade ridit i 3 dagar så hittade han ett slott och en gumma. Han frågade gumman om lyckan var här. Oj sa gumman jag har sett många som har gått in i slottet men inga som har kommit ut. Men Peder gick in en då och han in såg att han kunde gå ut. Så han stannade i slottet och i slottet så sickade han brev till sin mamma men en dag så svarade inte han på ett brev som han hade sickat hon brukar alltid svara på breven så jag reste dit för att se vad som hade hänt. När han kom fram så vart huset förstört Peder hittade en lapp där det stod visa oss var lyckan finns annars får du aldrig se din mor igen vi finns långt upp på bergen. Stod de på lappen han sa men om jag kommer får ju mamma veta att jag är en ridare. Han tänkte och tänkte. Men han kom inte på något. Men efter ett tag så kom han på att jag kan ju slå ner en vakt och ta på mig hans dräkt så kommer ingen veta att det är jag. Han for iväg på dräkten det tog 2 dagar innan han kom fram. Han slog ner den försa han såg och tog på hans kläder. Sen smög han in i grottan och han började leta efter sin mamma
Först träffade han på 3 vakter och dom sa vad gör du här du ska vara där ute och vakta in gången. Jag skulle bara göra så här och han slog ner dom. Sen fortsatte att leta det har är en väldigt stor grotta mumla han för sig själv. Sen hörde han skratt sen så hörde han skrik han började springa där ljudet hördes i från. Han kom in i ett rum fult av vakter vad ska jag göra nu men han kom ihåg att han hade dräkten så han behövde bara smälta in när han hade lyckats ta sig förbi dom andra vakterna så kom han dit där hans mamma var så kom de många vakter och dom började slås när Peder hade slagit ner alla kom han som hade skickat brevet och han hade med sig många vakter han frågade vart är lyckan det säger jag inte dom binder fast honom och tvingade han att säga annars skulle dom huga av honom huvet när dom var framme skrek alla ja det lät jätte högt så det började rasa stenar över alla förutom Peder och mamman så dom blev fria. Och lyckan hade han hittat åt sig och sin mamma friheten.
Författare Erik Forsman
Rådgivare: Bengt Pohjanen
Slut